Jobbpolitik måste utgå från jobbskaparnas villkor
Bit för bit presenterar regeringen prioriteringar och satsningar i budgetpropositionen som den 20 september överlämnas till riksdagen. På tisdagen stod politiken för att stimulera jobb i fokus. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, utbildningsminister Anna Ekström och ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, förklarade på en pressträff hur en satsning på åtta miljarder kronor ska tackla långtidsarbetslöshet, utvidga det så kallade kunskapslyftet och dessutom förenkla för företagare, skapa nya jobb och främja omställning.
Företagarnas samhällspolitiska chef Fredrik Östbom kommenterade regeringens satsning i ett inslag i SVT:s Rapport.
Billigare att anställa
Företagarna välkomnar alltid satsningar på utbildning, men anser inte att regerings satsning har den udd som krävs för att tackla problemen på arbetsmarknaden som Sveriges små och medelstora företag länge påtalat.
− Att lägga flera miljarder kronor på arbetssökande och människor som står långt ifrån arbetsmarknaden utan att presentera en tydlig målbild är inte tillräckligt. Det Sverige nu behöver är insatser som skapar riktiga jobb och då behöver det framförallt bli billigare för företag att anställa, säger Fredrik Östbom.
Rensa i reglerna
Företagarna efterfrågar reformer som innebär att kostnaderna för att anställa sänks.
− Sjuklöneansvaret och rehabiliteringsansvaret behöver ses över. Det finns även otaliga ålderdomliga och överflödiga lagar och regler som behöver revideras för ett ökat jobbskapande runt om i landet, säger Fredrik Östbom.
För blygsam momsbefrielse
För att främja entreprenörskap och sänka tröskeln för att starta eget föreslår regeringen att omsättningsgränsen för momsbefrielse höjs från dagens nivå på 30 000 kronor per år till 80 000 kronor.
− En höjd gräns för momsbefrielse är ett steg i rätt riktning och något är något som Företagarna förordat under lång tid. Men för att det här ska ge en effekt och nyföretagandet ska få en riktig skjuts så hade det krävts en mycket större höjning som vi uppskattar uppåt 200 000 till 250 000 kronor. Först då hade vi kunnat se riktiga resultat, säger Fredrik Östbom.
Yrkeshögskolan har mer att ge
För att komma åt matchningsproblem på arbetsmarknaden vill regeringen bland annat satsa på att bygga ut kunskapslyftet. 1,5 miljarder kronor avsätts i budgeten för att nästa år kunna tillföra 14 000 platser på kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk.
− Vi upplever en stor efterfrågan hos våra medlemmar för personer med yrkesutbildning så det här är definitivt ett steg i rätt riktning. Men vi hade också gärna sätt fler kurser och fler utbildningsplatser på Yrkeshögskolan överlag. I dag är både kurserna och platserna alltför få för att tillgodose det behov som finns, säger Fredrik Östbom.