Kommunpolitiker med kurage i bagaget
En av de mest politiskt intresserade medlemmarna i Företagarna lade för en tid sedan upp en rolig övning på sin Facebook-sida. Den gick ut på att man måste välja ett politiskt heltidsuppdrag – kommunalråd, regionråd, riksdagsledamot eller EU-parlamentariker. Och dessutom motivera varför.
Många engagerade sig i den festliga leken, och det var väldigt underhållande att läsa de olika motiveringarna. Själv håller jag kommunalrådsposten högt. Om man nu ska ägna sin tid åt politik på heltid upplever jag att rollen som kommunalråd är det som kan åstadkomma störst praktisk förändring och förbättring.
Förankrad i myllan
Ett framgångsrikt kommunalråd är väl förankrad i myllan, lever sitt liv bland de människor personen fått förtroende att representera. Det gör också att förståelsen för vad som påverkar kommunens invånare blir större, inte minst för att du behöver vara beredd på att försvara och förklara dig när du är och handlar en torsdagseftermiddag. ”Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna” var rubriken hos Svenskt Näringsliv häromåret, då Malung-Sälen gjort sig en riktig raketresa i organisationens rankning. Med lite kurage i bagaget redde socialdemokraten Hans Unander, som sedan 2017 är kommunalråd i Malung-Sälens kommun, upp knutar vilket ledde till att saker och ting förbättrades. Det går, med rätt person på rätt plats.
Rikspolitiken glömmer företagen
Jag vet att jag glorifierar något här, och att det finns gott om både den ena och den andra typen av kommunalråd, oppositionsråd och allt vad det kallas beroende på kommun. Men jämför med partiledardebatten i söndags. Pratar man med partiledarna var och en lyfter de gärna fram företagandets roll för Sverige. Men i ett av de viktigaste forumen för partipolitisk debatt, SVT Agenda, lyste företagen med sin frånvaro. Som vi på Företagarna konstaterade var debatten stram i formatet för att passa in i tv-mediets logik och de ämnen som debatterades var bestämda på förhand: jobben, skolan, klimatet och kriminaliteten. Samtidigt är alla dessa ämnen också centrala för företagsklimatet, både lokalt, regionalt och nationellt. Satsningar på företagande är en viktig pusselbit för att det ska kunna satsas några offentliga medel överhuvudtaget, att den offentligt finansierade välfärden ska kunna förbättras och att fler människor ska ha ett jobb att gå till. Det är också småföretagen som utgör den sektor som bidrar med mest skatteinkomster i Sveriges kommuner.
Orättvist beskyllda för att ställa till det
Allt detta vet kommunalråden. De är kanske inte alltid bäst på att göra det möjligt, eller ens att ha en bra dialog med företagare innan man genomför förändringar som påverkar i företagarvardagen. Och ibland kanske de blir lite orättvist beskyllda för att ställa till det. Var femte företagare (21 procent) anger i Företagarnas Myndighetsrankning som nyligen publicerades att de har fått minskat förtroende för sin kommun under coronapandemin. Förtroendet minskar trots att många kommuner gjort olika typer av lättnader för sina företagare under pandemin, såsom minskad tillsyn, avgiftsfria tillstånd för uteserveringar med mera. Men jag har ändå upplevt att många varit ovanligt snabbfotade och lyhörda, och visat på att mycket mer än vad man kanske trott är möjligt på förenklingsområdet. Samtidigt har alltså många företagare tappat förtroende för sin kommun under pandemin. Kanske har kommunerna fått bära skulden för restriktioner och regler som man inte har haft makten över och som beslutats nationellt och av andra instanser?
Det är oavsett en bra påminnelse för landets kommunalråd, att goda förutsättningar för företagen är viktigt. Men de glömmer faktiskt sällan bort det brokiga kollektivet företagare. Partitillhörighet är ofta av mindre betydelse, och skyttegravarna brukar man sällan fastna i. För jobbet måste göras. Frågan är hur det är med rikspolitiken på den fronten?