Fem förslag för ökad sysselsättning

Coronapandemin har slagit hårt landets småföretag och krisen är långt ifrån över, men nu ser småföretagen ljuset i tunneln. Under året som gått har konjunkturläget i näringslivet förbättrats betydligt, även om det skiljer sig kraftigt åt mellan olika branscher. Industrisektorn går bra och får stark draghjälp från exporten och återhämtningen i omvärlden. Konsumentnära verksamheter såsom handel, hotell och restaurang påverkas fortfarande i högre grad av restriktionerna och uppvisar en påtagligt svagare konjunktur.

Optimismen spirar

Att läget håller på att förbättras speglas både i rapportfloden och i Konjunkturinstitutets konfidensindikator i april, nyckeltal som representerar den genomsnittliga temperaturen eller "läget" i en viss bransch. Såväl tillverkningsindustrin som tjänstesektorn pekar på ett starkt stämningsläge. Även hushållens konfidensindikator steg kraftigt och har inte varit så stark sedan september 2018. Ökningen är bred då fyra av de fem ingående frågorna i indikatorn bidrog till ökningen. Både makro- och mikroindex steg. Det vill säga, både hushållens syn på den svenska ekonomin respektive den egna ekonomin förbättrades.

Enligt Bolagsverket ökade antalet nyregistrerade företag kraftigt under 2020 och ökningen har fortsatt under våren. Under april månad 2021 nyregistrerades drygt 11 procent fler nya företag på Bolagsverket än i april förra året. Aktiebolagen ökade med hela 18,3 procent i april. Totalt nyregistrerades 4 878 aktiebolag jämfört med 4 122 året innan. En förklaring till att nyföretagandet ökar och antalet konkurser sjunker, samtidigt som svensk ekonomi genomgått en djup ekonomisk kris, är att många personer fått tid över att fundera på och start upp företag. Många har blivit permitterade eller varslade till följd av covid-19 pandemin och nyföretagandet baseras ofta på idéer som vuxit fram eller funnits under lång tid.

Många vill nyanställa

Småföretagen är också mycket positiva om sysselsättningsutvecklingen de kommande 12 månaderna. Omkring vart femte företag räknar med att öka antalet anställda det närmaste året, enligt preliminära siffror från cirka 2 000 svarande företag i årets Småföretagarbarometer. De mest optimistiska sysselsättningsplanerna finns i företagen med 20–49 anställda, medan de minsta företagen med 1–4 anställda tycks vara något mer försiktiga. Inom såväl handel, transport, hotell och restaurang, som inom tillverkning och byggverksamhet finns det en övervikt av företag som tror att sysselsättningen kommer att öka. Vaccineringen mot coronaviruset, fortsatt stora finanspolitiska stimulanser och en ljusare omvärldskonjunktur bidrar sannolikt till småföretagens optimism.

Oaktat småföretagens positiva förväntningar om sysselsättningsutvecklingen kommer det ta tid innan det ger avtryck i arbetslöshetssiffrorna. När verksamheten i småföretagen tar fart igen ökar normalt sett antalet arbetade timmar för befintlig personal först, innan företagen väljer att nyanställa igen. Till det kommer en betydande osäkerhet kring smittspridning och restriktioner, vilket kan bidra till att många småföretag avvaktar med att nyanställa.

En ytterligare faktor som kan hämma sysselsättningsutvecklingen är att var tredje företag ser svårigheter att finna lämplig arbetskraft trots den högre arbetslösheten. Företagens kompetensbehov matchas helt enkelt inte av de arbetssökande.

Fem förslag till ökad sysselsättning

För att förbättra småföretagens möjligheter att nå sina sysselsättningsplaner är det viktigt att både utbildningssystemet och den statliga arbetsmarknadspolitiken i högre grad kan möta näringslivets behov. Det handlar om reformer som stärker konkurrenskraften och underlättar återhämtningen, inte minst genom fem viktiga åtgärder som skulle underlätta småföretagens sysselsättningsskapande:

• Det finns ett fortsatt behov av åtgärder som stärker de skattemässiga incitamenten till arbete och växande företag.
• Företagens tillgång till arbetskraft med rätt erfarenhet och kompetens måste förbättras. På längre sikt handlar det om ett starkare utbildningssystem och utbildningar som är bättre anpassade till näringslivets behov. Då kan företag växa och arbetsmarknaden bli mer inkluderande.
• Småföretagens arbetskraftskostnader och ansvar för sjukkostnader och rehabilitering behöver begränsas om småföretagen även fortsättningsvis ska kunna vara den jobbskapande motorn i svensk ekonomi.
• Arbetsrätten behöver moderniseras genom att öka flexibiliteten i anställningsförhållanden och minskade kostnaderna för uppsägningar på grund av personliga skäl. Detta gäller särskilt för de små och medelstora företagen. Möjligheten att anställa tidsbegränsat måste fortsatt finnas kvar.
• Den viktiga reformeringen av Arbetsförmedlingen präglas av osäkerhet och förseningar, detta måste upphöra. Det är ett stort risktagande av regeringen att behålla ett system som bevisligen inte fungerar samtidigt som arbetslösheten stiger och behovet av relevanta utbildningsinsatser för att komma i jobb ökar.

I Sverige har små och medelstora företag svarat för 4 av 5 nya jobb sedan 1990. Fler personer arbetar där än i någon annan sektor av företag eller organisationer. De mindre företagen och deras tillväxt kommer därför vara en nyckel till Sveriges ekonomiska återhämtning efter covid-19-krisen.