Höj tempot i den digitala omställningen
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sagt att perioden fram till 2030 måste bli EU:s ”digitala decennium”. I höstas presenterade kommissionen flera förslag på det digitala området och i år väntas den återkomma med ytterligare initiativ.
Regeringen säger också att den prioriterar de digitala frågorna. Inom Regeringskansliet har diverse råd och arbetsgrupper etablerats för att underlätta arbetet med att utveckla policy.
− De här frågorna spänner över stora områden. En viktig utmaning är att hitta ett balanserat förhållningssätt mellan främjande av en digital omställning av samhället och säkerställande av säkerhet, brottsbekämpning och integritet, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.
Digitaliseringens möjligheter
Daniel Wiberg deltog nyligen i ett referensgruppsmöte med Regeringskansliet för att diskutera digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Företagarna anser, liksom många andra bedömare, att EU har hamnat på efterkälken i den digitala omställningen. Men vad konkret bör EU göra för att komma ikapp? Var bör EU särskilt lägga fokus? Vilka områden bör EU avstå från att reglera?
I mötet lyfte Företagarna fram att den nya Digital Services Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA) är välkomna uppdateringar av e-handelsdirektivet. Även uppdateringen av EU:s strategi för cybersäkerhet är en välkommen utveckling. Men Företagarna är oroade över Sveriges historik av att överimplementera regelverk från EU, som i förlängningen försämrar svenska företags konkurrenskraft.
− Ekonomin är internationellt sammanlänkad och vi måste samarbeta för att få fram vettiga och kloka regleringar som både skyddar arbetstagare, företag och konsumenter. Vi får därutom inte förhindra utveckling och innovation, säger Daniel Wiberg.
Förenkla med digitalisering
Företagens kostnader för att efterleva och administrera lagar och regler stiger årligen. Den digitala utvecklingen kan och bör bidra till att vända denna utveckling anser Företagarna.
− Förenklingen bör vara ett av de främsta syftena med EU:s arbete för digitalisering, säger Daniel Wiberg.
Företagens digitala omställningsarbete handlar inte enbart om ytterligare teknikinvesteringar. Den berör dessutom organisatoriska förändringar och nya arbetssätt för att dra nytta av tekniken, samt investeringar i digital kompetens.
Enligt Företagarna krävs det särskilda satsningar inom ett flertal områden för att nå önskvärt resultat. Det handlar om satsningar inom e-handel, molntjänster, robotisering eller automatiseringsteknik samt cybersäkerhet.
Brister i infrastrukturen
Det finns svenska utmaningar som det är viktigt att regeringen tar tag i. Det gäller inte minst utbyggnaden av den digitala infrastrukturen. I statsbudgeten för 2021 görs utfästelser om sammanlagt 2,2 miljarder kronor fram till 2025 för utbyggnad av bredband i hela landet. Post- och Telestyrelsen (PTS) bedömer dock att det behövs 22 miljarder kronor utöver de kommersiella aktörernas investeringar för att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025 i enlighet med regeringens långsiktiga bredbandsmål. PTS konstaterar i sin uppföljningsrapport i oktober 2020 att varken målet om 95 procents tillgång till 100 Mbit/s 2020 eller målet om 100 procents tillgång till stabila mobila tjänster 2023 kommer att uppnås.
− För en levande landsbygd krävs därför att ytterligare resurser tillskjuts än de utfästelser som gjorts i statsbudgeten 2021, säger Daniel Wiberg.
Digital Services Act (DSA)
Lagen om digitala tjänster, på engelska Digital Services Act (DSA), ska främja innovation, tillväxt och konkurrenskraft och underlätta för mindre plattformar, små och medelstora företag och uppstartsföretag att expandera. Den ska även ge ett bättre skydd för konsumenterna och deras grundläggande rättigheter på nätet genom ett kraftfullt regelverk för öppenhet och ett tydligt ansvar för internettplattformarna.
Den innehåller regler för nätbaserade mellanhandstjänster som människor inom EU använder till vardags. De olika aktörernas skyldigheter motsvarar deras roll, storlek och betydelse i det digitala ekosystemet.
Reglerna gäller för de som klassas som mellanhandstjänster för nätverksinfrastruktur, värdtjänster som exempelvis molnlagring, internetplattformar som exempelvis appbutiker och sociala medier samt mycket stora internetplattformar vars spridning av olagligt innehåll och skador på samhället bedöms medföra särskilda risker.
Källa: EU-kommissionen.
Digital Markets Act (DMA)
Lagen om digitala marknader, på engelska Digital Markets Act (DMA), syftar till att ge företagsanvändare som är beroende av så kallade grindvakter för att erbjuda sina tjänster på den inre marknaden rättvisare affärsvillkor.
Grindvakter är stora internetplattformar som har en stark ekonomisk ställning, stor inverkan på den inre marknaden och är verksamt i flera EU-länder. De ska även ha en stark ställning som mellanhand, det vill säga koppla samman en stor användarbas med många företag samt ha eller vara på väg att få en befäst och varaktig ställning på marknaden.
Genom Lagen om digitala marknader ska innovatörer och uppstartsföretag på teknikområdet kunna få fler möjligheter att konkurrera och vara innovativa i plattformsmiljön utan att behöva rätta sig efter orättvisa villkor som hämmar deras utveckling. Grindvakterna ska dock ha samma möjlighet som tidigare att vara innovativa och erbjuda nya tjänster. Skillnaden är att de inte får använda sig av så kallade otillbörliga fördelar mot sina företagskunder och privatkunder.
För konsumenterna ska Lagen om digitala marknader leda till fler och bättre tjänster att välja mellan, fler möjligheter att byta leverantör om de vill det, mer direkt tillgång till tjänster och skäligare priser.
Om grindvakterna inte följer lagen kan de behöva betala höga böter eller viten mätt i förhållande till deras totala globala årsomsättning eller genomsnittlig dagsomsättning. Även andra sanktioner kan bli aktuella.
Källa: EU-kommissionen.