Viss klarhet om Tillväxtverkets återkrav av korttidsstöd vid utdelning – eller?

Förvaltningsrätten i Stockholm har det senaste året hanterat en stor mängd ärenden som gällt att Tillväxtverket krävt återbetalning av utbetalt korttidsstöd, om företaget hade lämnat aktieutdelning efter den 16 mars 2020. Denna regel tillkom först i maj 2020, men tillämpades retroaktivt från den 16 mars 2020.

− Företagarna är kritisk till hur denna regel tillämpats, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassen.

I våras började Förvaltningsrätten att ändra sin bedömning, från att systematiskt avslå överklaganden av återkrav, till att i stället bifalla dem. Ändringen grundar sig i att rätten ansett att Tillväxtverket, genom att inte göra en fullödig bedömning av företagets ekonomiska situation innan myndigheten beslutade om återkravet, inte uppfyllt sin utredningsplikt. I ett stort antal domar från maj och framåt underkände domstolen alltså Tillväxtverkets linje.

− Som förväntat har Tillväxtverket överklagat flertalet av dessa domar. De senaste veckorna har en rad avgöranden kommit från Kammarrätten i Stockholm, säger Patrick Krassén.

Vad innebär då dessa avgöranden? I det följande redovisas de kortfattat och Patrick Krassén beskriver vad de innebär.

Domar med särskilda omständigheter

Två domar som har särskilda omständigheter ska nämnas först:

Kammarrätten i Stockholm beslutade den 6 september att inte ge prövningstillstånd för en överklagan i ett värdeöverföringsärende, där bolaget förlorat i Förvaltningsrätten (21 maj).

I detta fall fattade bolaget beslut om utdelning 27 maj 2020. Det framgår inte av domen när bolaget ansökt om stöd, men det får antas varit innan. Den 20 oktober hörde Tillväxtverket av sig till företaget med förslag om återkrav, varpå bolaget den 3 november skickade in en ny årsredovisning till Bolagsverket, där de ändrat utdelningsbeslutet, och angav att deras revisor skrivit fel.

I detta fall handlade det alltså om en utdelning som sannolikt skedde efter att ansökan om stöd skickats in, vilket gör det svårare att hävda att bolaget var i ekonomiska svårigheter.

I en dom den 26 november beslutade Kammarrätten att avslå ett bolags överklagan av återbetalningskrav. Bolaget ansökte om stöd vid korttidsarbete hos Tillväxtverket den 8 april 2020.

På årsstämma den 16 april 2020 beslutade bolaget att ett tidigare aktieägartillskott på 68 900 kronor skulle återbetalas till aktieägarna. Den 15 maj 2020 beslutades vid en extra bolagsstämma att återbetalningen av aktieägartillskott inte skulle göras. Rätten tar fasta på att bolaget genom beslutet om återbetalning av aktieägartillskott skulle minska den ekonomiska bufferten, på ett sätt som inte är förenligt med att samtidigt vara i allvarliga ekonomiska svårigheter.

Detta rörde alltså inte utdelning, och därtill ett beslut om värdeöverföring som fattades efter att ansökan om korttidsstöd skickats in.

Domar som rör utdelningsfrågan

De för utdelningsfrågan relevanta domarna, sex till antalet, avkunnades den 19 november, med samma sammansättning av domare i alla sex målen. I fem av målen var en av domarna skiljaktig, det vill säga angav en annan ståndpunkt eller motivering än övriga.

Bolag 1

Bolaget hade delat ut 100 000 kronor till ägarna 16 mars 2020. Den 27 april ansökte bolaget om korttidsstöd. Vid en extra bolagsstämma den 27 oktober 2020 drogs beslutet om utdelning tillbaka (efter att Tillväxtverket skickat besked om övervägande av återkrav). Domstolen avslog bolagets överklagan och medgav inte heller förlängt godkännande för stöd. En skiljaktig domare anförde att varken Tillväxtverket eller domstolarna uppfyllt utredningsplikten och yrkade på återförvisning avseende frågan om förlängt godkännande.

Bolag 2

Den 7 april ansökte bolaget om och beviljades strax under 400 000 kronor i korttidsstöd. 6 maj gjordes en utdelning på 5 miljoner kronor till bolagets moderbolag. Bolaget anför att detta var en ”anteciperad utdelning” som kommunicerats redan i februari i offentlig information. Ingen utdelning gick till någon fysisk delägare i moderbolaget. Kammarrätten avslog överklagandet.

Bolag 3

Den 16 mars 2020 beslutade bolaget om utdelning på 3 miljoner kronor. Vid ny bolagsstämma den 8 april återkallades utdelningen. Den 9 april ansökte bolaget om korttidsstöd. Kammarrätten avslog överklagandet, i huvudsak på grunden att bolaget inte lämnat någon tillräckligt förklaring till varför utdelning beslutades. En domare var skiljaktig, med samma motivering som i fallet med bolag 1 ovan.

Bolag 4

I detta fall hade Tillväxtverket överklagat en dom i Förvaltningsrätten som gått på bolagets linje. Den 17 mars 2020 hade bolaget beslutat om utdelning på 165 000 kronor. Den 8 april ansökte man om korttidsstöd på knappt 95 000 kronor. Kammarrätten biföll Tillväxtverkets överklagan och därmed återkravet. Bolaget hade anfört att utdelningens storlek fastställdes redan den 11 mars, och att den ekonomiska nedgången kom först med förlust av större uppdrag den 30 mars, men domstolen ansåg inte att detta räcker för att visa att bolagets ekonomi påverkades i så pass stor omfattning att stöd var motiverat. Samma domare som ovan var skiljaktig.

Bolag 5

Även i detta fall var det Tillväxtverket som överklagade en dom som gått bolagets väg i Förvaltningsrätten. Bolaget hade en 27 mars 2020 beslutat om utdelning på 500 000 kronor. Den 17 maj ansökte bolaget om korttidsstöd, på drygt 285 000 kronor. I detta fall anser Kammarrätten att bolaget har en ”trovärdig förklaring till hur bolaget under april och maj 2020 snabbt hamnade i en allvarlig ekonomisk situation”. Domstolen avslog därför Tillväxtverkets överklagan. Samma domare som ovan anmälde sig skiljaktig, dock ej mot beslutet, utan enbart mot att Tillväxtverket inte uppfyllt sin utredningsplikt.

Bolag 6

Den 27 mars 2020 hade bolaget beslutat om 580 000 kronor i utdelning. Den 14 april ansökte bolaget om korttidsstöd. I Förvaltningsrätten avslogs Tillväxtverkets återkrav, men Kammarrätten gick motsatt väg och biföll Tillväxtverkets överklagan. Huvudvikt lades vid att bolaget inte lämnat tillräcklig förklaring till vad som orsakade den ekonomiska nedgången. En domare, samma som ovan, var skiljaktig, med samma motivering som i fallen med bolag 1, 3 och 4.

Högsta Förvaltningsdomstolen nästa? 

Går det då att dra några slutsatser av denna genomgång? Patrick Krassén menar i alla fall att tre övergripande tankar infinner sig:

− För det första är det fortfarande tämligen oklara gränser som avgör om ett bolag vinner gehör för överklagan i utdelningsmål eller ej. Rättstillämpningen är brokig – trots att ett flertal av målen avgjorts av samma domare, på samma avdelning (och samma dag!).

− För det andra anför den skiljaktiga domaren i flera av målen samma argument som anges i de domar i Förvaltningsrätten där bolag har vunnit: det kan inte anses tillräckligt att bara konstatera att en utdelning inom en viss tidsrymd har beslutats, och att man brustit i utredning och bevisbörda från Tillväxtverkets sida i detta hänseende ska inte ligga bolaget till last.

- För det tredje är det sannolikt att frågan kommer att komma upp för prövning i Högsta Förvaltningsdomstolen just eftersom praxis från Kammarrätten spretar.

Företagarna fortsätter att bevaka frågan i de fortsatta processerna.