headphones newspaper video-player

Sverige behöver fler tillväxtvägar

Det behövs investeringar i både befintlig och ny infrastruktur för att trygga Sveriges konkurrenskraft, anser Företagarna apropå infrastrukturpropositionen.
Publicerad 19 apr 2021
Investeringar i befintlig och ny infrastruktur är avgörande för svenska företags konkurrenskraft och förutsättningar att kunna verka i hela landet. Foto: Shutterstock.com

Det var med glada miner infrastrukturminister Tomas Eneroth och miljö- och klimatminister Per Bolund på fredagen presenterade regeringens infrastrukturproposition, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och januaripartierna, Liberalerna och Centerpartiet.

Enligt propositionen ska nästan 800 miljarder kronor investeras under åren 2022–2033 (876 miljarder kronor med ban- och trängselavgifter). Det är drygt 175 miljarder kronor mer än i den nuvarande ramen.

Infrastrukturministern underströk att det är den största satsningen på infrastruktur i modern tid och klimatministern sade att politiken ska bygga världens första fossilfria välfärdsland.

Företagen behöver bra infrastruktur

Företagarna välkomnar satsningar på infrastruktur eftersom det finns ett uppenbart behov av att både underhålla och bygga ut det svenska transportsystemet.

− Investeringar i befintlig och ny infrastruktur är avgörande för svenska företags konkurrenskraft och förutsättningar att kunna verka i hela landet, säger Philip Thunborg, politisk expert på infrastruktur på Företagarna.philip rund.png

Infrastrukturpropositionen sätter den ekonomiska ramen för investeringar i Sveriges väg- och järnvägsinfrastruktur för perioden 2022–2033.

Tågordningen för processen är nu att riksdagen ska ta beslut om propositionen i juni, vilket – om ramarna godkänns – sätter igång Trafikverkets arbete med att ta fram en åtgärdsplan. Därefter tar regeringen i samråd med bland annat näringsliv, civilsamhälle, kommuner och regioner beslut under 2022 för att fastställa de konkreta investeringar och åtgärder som ska genomföras inom den nationella handlingsplanen för år 2022–2033.

Bort med flaskhalsarna

Företagarna anser att det är bra att det tillförs mer pengar till infrastrukturinvesteringar och att transportinfrastrukturåtgärderna riktas in på underhåll och drift av befintlig väg- och järnvägsnät, men det behöv även ökad kapacitet.

− Väg- och järnvägsnätet måste underhållas, men flaskhalsar i järnvägen och eftersatta vägnät är några problem som runt om i landet i dag skapar förseningar och störningar i transportflödet. Det krävs därför även ökad kapacitet i transportsystemet, säger Philip Thunborg.

Infrastrukturpropositionen tar upp arbetet med att möta nollvisionen om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Med den målsättningen har hastighetsgränser sänkts runt om i landet med syfte att öka trafiksäkerheten. Ett vanligt tillvägagångssätt är att sänka hastighetsgränsen på vägarna i glesbygd och landsbygd från 100 eller 90 kilometer i timmen till 80 kilometer i timmen. Företagarna anser inte att det är ett nödvändigt sätt att arbeta med det viktiga målet att ha säkrare trafik för såväl privatpersoner som yrkesutövare, eftersom det medför negativa följder.

− Hastighetssänkningar bidrar till regionförminskning runt om i landet. Företagens produktivitet och kompetensförsörjning blir lidande. Vi vill i stället se ordentligt vägunderhåll och resurser till mitträcken, säkra stråk för oskyddade trafikanter och säkrare vägkorsningar, säger Philip Thunborg.  

Var finns pengar för höghastighetsbanorna?

Infrastrukturpropositionen bygger som sagt på en uppgörelse mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet. Enligt Januariavtalets punkt 28 ska nya stambanor för höghastighetståg färdigställas för att sammankoppla södra Sveriges största städer. Det råder dock fortsatt oklarhet kring nya stambanor för höghastighetståg. Samarbetspartiet Liberalerna vill inte satsa på höghastighetståg, men beskedet från regeringen är att de ska genomföras.

Under pressträffen när Thomas Eneroth och Per Bolund presenterade infrastrukturpropositionen gav de besked om att regeringen inte har för avsikt att lånefinansiera höghastighetsbanor, samtidigt som den anser att investeringar i stambanor för höghastighetståg inte ska inkräkta på andra nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Trafikverket framför dock i sitt inriktningsunderlag att pengarna inte räcker till. En hypotetisk möjlighet skulle kunna vara att använda medel ur EU:s återhämtningsfond.

−Tills en ordentlig finansieringslösning presenterats borde höghastighetstågen behandlas utanför den nationella transportinfrastrukturplanen, säger Philip Thunborg.

 

Fler nyheter från Företagarna

Locket på om Las

Trots regeringens löfte om att utredningarna om ny arbetsmarknadspolitik skulle föra dialog har kontakten varit i det närmaste obefintlig.

Småföretagen ser ljusning

Antalet arbetstillfällen i de svenska småföretagen har minskat kraftigt under det senaste året, men nu ser de ljust på framtiden igen, visar en ny rapport.

Mer från hela Sverige


Coronakrisen


Krönikor