Sverige ska vara ett tryggt land för alla, står det i budgetpropositionen för 2021. Den innehåller en nödvändig förstärkning av rättsväsendet. Men dess andel av budgeten utgör fortfarande bara ungefär fem procent. De fem procent som satsas på rättsväsendet är det som ska utgöra själva kärnan och grunden i samhällskontraktet. Givet den rådande situationen finns det all anledning att fråga sig om regeringen gör rätt prioritering i sina utgifter.

− Det råder ingen tvekan om att det behövs mer resurser till rättsväsendet och Företagarna välkomnar  de förstärkningar som görs i budgeten. Att det fortsätter skjutas till resurser till Polismyndigheten de kommande åren är givetvis högst angeläget. Samtidigt har andra delar av rättsväsendet i form av Åklagarmyndigheten fått mindre pengar än vad de önskade. Det riskerar att leda till att brottmålen fortsätter staplas på hög framöver vilket vore förödande, inte minst då företagare redan i dag har en låg tilltro till rättsväsendets förmåga att hantera brotten som drabbar näringslivet, säger Pontus Lindström, Företagarnas expert på brott mot företag.

Varannan företagare med anställda har blivit utsatt för brott och mer än var tionde företagare funderar på att lägga ner sin verksamhet på grund av brottsligheten. På landsbygden är det hela var fjärde. Samtidigt uppger en majoritet av Sveriges företagare att de har slutat anmäla brotten, eftersom de inte känner att det är värt det.

− Nya siffror visar att vi har färre poliser i yttre tjänst än på länge. Vi ser heller ingen minskning i skjutningar och bombdåd trots stora satsningar i form av operation Rimfrost. Det är ett fatalt samhällsmisslyckande som kommer ta lång tid att reparera, säger Pontus Lindström.