Artikeln är uppdaterad 26 mars utifrån Skatteverkets och regeringens senaste besked.

Företagarna har ställt sig positiva till regeringens förslag om utökat anstånd med skatteinbetalning, som presenterats i extra ändringsbudgetar 12, 16 och 25 mars.

Många är osäkra på vad anstånd innebär

Vi ser dock att många företagare är osäkra på vad som egentligen gäller. Det beror dels på att beskeden från regeringen har ändrats under de senaste två veckorna, dels på att befintlig lagstiftning redan tillåter anstånd på vissa grunder. Det är således två olika lagar för anstånd på grund av coronakrisen som har diskuterats från regeringen och Skatteverket.

Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén reder ut begreppen och förklarar hur allt hänger ihop.

Anstånd på skatten är alltså ingen ny åtgärd?

Nej, den är inte ny. Anstånd finns inskrivet i Skatteförfarandelagen (2011:1244). I den framgår att det finns olika grunder för anstånd (se faktarutan). I och med coronakrisen kan man söka anstånd enligt detta gällande regelverk, men snart även söka anstånd enligt de föreslagna nya möjligheter som regeringen lade fram förslag om den 16 mars. De sistnämnda kommer enligt förslaget att börja gälla 30 mars (tidigare var förslaget 7 april, men det har tidigarelagts).

Vad är nytt i förslaget från regeringen?

Det regeringen föreslår är att anstånd även ska kunna ges enligt en speciallag, lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall. Förslaget – som träder i kraft 30 mars, om riksdagen godkänner det – innebär att anstånd med inbetalning av preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som avser upp till tre månader under redovisningsperioderna januari–september 2020 kan beviljas efter ansökan.

Om man medges anstånd för månader som redan har gått betalas de inbetalda skatterna tillbaka till skattekontot. För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis eller årsvis får anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod. Vad gäller anstånd för moms som redovisas årsvis gäller att anståndsmöjligheten ska gälla från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021.

Hur kan då anstånd enligt redan gällande regelverk vara aktuellt?

Utöver de ordinarie skälen för anstånd i Skatteförfarandelagen (se faktarutan) finns en ”ventil” som innebär att Skatteverket kan bevilja anstånd på grund av synnerliga skäl, till exempel sjukdom, arbetslöshet eller olycksfall (63 kap 15 § Skatteförfarandelagen).

Tillämpningen är vanligtvis mycket restriktiv. Skatteverket har gjort bedömningen att betalningsproblem med anledning av coronakrisen kan vara synnerliga skäl. Skatteverket har förtydligat att detta innebär att fler anståndsansökningar än vanligt kan godkännas på denna grund.

Vad är då den största skillnaden mellan gällande regelverk och det nya förslaget?

Enligt det förslag regeringen lägger på riksdagens bord i närtid och som ska börja gälla 30 mars ska anstånd beviljas om inte särskilda skäl talar mot det. Presumtionen är således att anstånd ska beviljas.

Företag med stora (”icke försumbara”) skatteskulder ska inte kunna beviljas anstånd. Dock har Skatteverket bekräftat att kravet på att kunna visa att betalning kan ske efter att anståndstiden löpt ut inte kommer att gälla i de nya reglerna.

Detta kan jämföras med Skatteförfarandelagens krav på synnerliga skäl. Enligt dem är det den som ansöker om anstånd som ska visa att sådana skäl föreligger. Det ger i så fall en kort tids rådrum för att kunna skaffa fram pengar för att kunna betala skatten eller avgiften.

Den skattskyldige måste kunna visa att betalning kommer kunna ske efter att anståndstiden har löpt ut och att betalningsproblemen därmed varit tillfälliga. Skatteverket gör en samlad bedömning i varje enskilt fall.

Vad är ”kort tid” enligt nu gällande lag och hur stort anstånd kan jag få?

Normalt sett kan anstånd medges 1-2 månader, med viss möjlighet till förlängning. I de fall följderna av coronaviruset är omfattande kan anstånd medges upp till fyra månader med möjlighet till förlängning. Man bör observera att anstånd normalt inte beviljas med högre belopp än underskottet på den skattskyldigas skattekonto. Skatteverket kommer att beräkna ränta på anståndsbeloppet. Kostnadsräntan beräknas från och med dagen efter då anståndet beviljades. Kostnadsräntan är 1,25 procent på årsbasis i dagsläget och beräknas dag för dag.

Vad är anståndstiden och villkoren enligt regeringens nya förslag?

Anståndstiden får bestämmas till längst ett år. Anståndsbeloppet ska betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter att anståndstiden upphör, eller den närmaste förfallodag efter 30 dagar efter att anståndet har återkallats. Eftersom anståndet kan gälla redovisningsperioder mellan januari och september 2020, är det möjligt att efter 30 mars ansöka om anstånd även för januari-mars. Då sker en retroaktiv återbetalning av inbetalade skatter till skattekontot.

Anståndsavgiften, som beräknas till 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp, ska tas ut per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljas till och med den månad då anståndet ska betalas.

Anståndsavgiften ska betalas senast den dag då anståndsbeloppet senast ska vara inbetalt. Tillsammans med kostnadsräntan för anstånd, för närvarande 1,25 procent, motsvarar det en ränta som får dras av med 6,6 procent. Kostnadsräntan kan komma att ändras under anståndsperioden om ränteläget förändras.

Hur gör jag för att ansöka om anstånd?

Ansökan om anstånd enligt nuvarande regler, utifrån synnerliga skäl som beskrivits ovan, görs skriftligt på blankett SKV 4305. Det går även bra att skriva ett fritextbrev. Dessa skickas till den skatteenhet den skattskyldiga tillhör.

Mer om ansökan om anstånd samt blankett hittar du här på Skatteverkets webbplats. 

Ansökan enligt det regelverk som ska börja gälla 30 mars ska enligt Skatteverket enklast kunna ske digitalt på Skatteverkets hemsida, under Mina sidor. Det går även att ansöka på en blankett, men då tar hanteringen längre tid. När Skatteverket fattat beslut om anstånd får företaget besked på Mina sidor och via posten. Om anstånd har godkänts syns det på skattekontot direkt, genom att den skuld som funnits har minskat eller försvunnit då saldot ökats med anståndsbeloppet. Företag som begär anstånd med redan inbetalda medel för januari-mars och får anståndet godkänt kommer att få beloppet återbetalt. Läs mer på Skatteverkets webbplats. 

Hur ser risken för företrädaransvar ut?

Från vissa företagare har det framförts oro att företrädare för företag ska drabbas av det så kallade skatterättsliga företrädaransvaret och bli personligt betalningsskyldiga för obetalda skatter och avgifter som omfattas av anståndet. Skatteverket har publicerat ett ställningstagande där det framgår att så inte blir fallet, om det inte handlar om företag som uppenbarligt utnyttjat möjligheterna helt i strid med syftet med anståndsbestämmelserna. Skatteverkets enhetschef på rättsavdelningen har klargjort att Skatteverket som huvudregel inte kommer att ansöka om företrädaransvar mot en företrädare för obetalda skatter och avgifter som omfattas av anstånd enligt den nya lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, och detta gäller även för anståndsavgiften.

Man ska dock notera att begränsningen av företrädaransvaret endast gäller för de skatter man har fått anstånd med inbetalning för. Om man driver verksamheten vidare efter att anstånd har medgivits, måste man se till att fortsatt betala in skatter innan förfallodagen som normalt, för att undvika risk för företrädaransvar.

Glöm inte att ändra debiterad preliminärskatt

Möjlighet finns också att ändra debiterad preliminärskatt. Om debiteringen är för hög sett till vad företaget kommer att ha för resultat, kan företaget komma in med en begäran om omprövning. Begäran om omprövning görs enklast via e-tjänsten Preliminär inkomstdeklaration på Skatteverkets webbplats.

Fakta om anstånd med skatteinbetalning

Möjlighet till anstånd med skatteinbetalning finns redan i dag, och regleras i Skatteförfarandelagen 2011:1244), 63:e kapitlet. Anstånden är av olika sort, med olika grunder:

Deklarationsanstånd – kan ges om Skatteverket medger anstånd med inlämning av deklarationen.

Ändringsanstånd – ska ges om det råder tveksamhet om hur stort belopp som ska behöva betalas.

Anstånd för att undvika betydande skada – ska beviljas om det skulle vara oskäligt eller medföra betydande skadeverkningar för den betalningsskyldige som har överklagat eller begärt omprövning att betala skatten eller avgiften.

Anstånd med vissa avgifter – om den skattskyldige har överklagat beslut om skattetillägg, återkallelseavgift eller kontrollavgift ska Skatteverket bevilja anstånd med betalningen.

Utöver dessa grunder finns bestämmelser om anstånd i samband med vissa specifika beskattningsåtgärder, bland annat uttagsbeskattning under vissa omständigheter, totalförsvarstjänstgöring, återföring av investeraravdrag m.fl.

Det finns också en möjlighet för Skatteverket att medge anstånd om det kan antas vara till fördel för det allmänna (borgenärsanstånd), dvs. att anstånd kan medföra att skatten säkrare betalas vid senare tillfälle. Sådant anstånd kräver inte att den skatteskyldige ansöker.

Utöver ovanstående gällande regler, kommer de nya anståndsmöjligheterna som börjar gälla från 30 mars att regleras i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.