Nya regler tynger drönarbranschen

Vid årsskiftet börjar nya regler att gälla i drönarbranschen. Drönarna kommer att delas in i olika klasser och det införs nya krav på registrering av operatörer, utbildning av piloter och certifiering av drönare.

Med bara några dagar kvar på 2020 undrar man på företaget Swescan vad som kommer att gälla för deras verksamhet under det nya året. Samtidigt hävdar både Transportstyrelsen och infrastrukturministern att branschens aktörer har fått den information de behöver. Hur kan perspektiven skilja sig åt så mycket?

− Det finns absolut oklarheter. De påverkar hur vi ska tänka när vi lämnar offerter på jobb, säger Johan Lindqvist som är produktionschef på Swescan.

Flygningar med låg risk

Swescan med huvudkontor i Helsingborg arbetar med att ta fram mätdata till företag och myndigheter med hjälp av drönare. Tillämpningsområdena är många. Det kan handla om att låta en drönare laserskanna en fastighet, volymbestämma rasmassorna efter ett jordskred eller göra digitala tredimensionella kartor över kyrkogårdar eller golfbanor.

Johan Lindqvist gör bedömningen att ungefär 50 procent av företagets uppdrag bedrivs inom det som enligt det nya regelverket kallas för en öppen kategori. Det är flygningar som anses vara förenade med låg risk för andra luftfartyg, människor, djur, miljö eller egendom. Inom denna kategori finns tre underkategorier med särskilda krav. Mer om det senare.

Komplicerade bestämmelser

Det stora problemet uppstår för de resterande 50 procenten jobb. Dessa faller inom den nya kategorin specifik. Där anses risken vara större. Inom den kategorin finns en rad tillståndstyper och mycket detaljerade krav gällande bland annat maximala mått och vikter på drönare, flyghöjder och markradier, beräkningar av kinetisk energi, typer av områden för flygningar etcetera. Informationen finns på Trasportstyrelsens hemsida, men för tolkningar hänvisar den i sin tur vidare till EU-dokument skrivna på flygteknisk engelska på hög abstraktionsnivå och till föreskrifter om taxor.

− Det är svårt att veta både hur lång tid det tar att få tillstånden och hur mycket det kommer att kosta eftersom det varken finns tak för avgifterna eller mallar och vägledning. Det är helt orimligt att söka ett tillstånd för varje flygning, säger Johan Lindqvist.

”Metodiken finns”

Enligt Transportstyrelsen innebär de nya reglerna inte någon stor skillnad gentemot de regler som redan gäller.

”Det kommer fortfarande krävas att en riskanalys genomförs, men den ska numera följa en särskild metodik. Den metodiken finns publicerad och tillgänglig för alla”, säger generaldirektören Jonas Bjelfvenstam i ett skriftligt svar till branschorganisationen UAS Sweden.

− På hemsidan skriver Transportstyrelsen att kostnaden för tillstånden beror på hur pass komplett och korrekt ansökan är. Då borde myndigheten ha tagit fram tillstånd att ansöka och för handläggarna att följa när de fattar sina beslut, säger Johan Lindqvist.

”Hur kan det vara så krångligt?”

Det har varit känt under flera års tid att Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, EASA, arbetar fram gemensamma EU-regler för drönare. De skulle ha börjat gälla i somras, man har flyttats fram ett halvår på grund av pandemin. Syftet med reglerna är att underlätta utvecklingen av drönare och behålla den höga säkerheten i takt med att trafiken ökar.

Transportstyrelsen har fokuserat på att ta fram e-tjänster till den tidigare nämnda öppna kategorin. Det vill säga den kategori av drönarflygningar som inte kräver tillstånd från Transportstyrelsen. Från och med den 4 januari kommer det gå att registrera sig som drönaroperatör och ta drönarkort på webbplatsen. Inom den öppna kategorin finns det tre underkategorier för olika typer av flygningar som kräver olika kompetenser och prov. Under perioden 1 januari till 10 januari gäller därför de gamla svenska reglerna, så att branschen har sex dagar på sig att anpassa sig.

− Sex dagar precis vid årsskiftet är långt ifrån rimligt för att alla ska hinna registrera sig och alla fjärrpiloter kunna göra proven som krävs. Det hade varit rimligt med ett halvår för att hinna göra detta, säger Swescans vd Fredrik Hansson.

För de som inte hinner göra alla registreringar och test till den 10 januari blir det ett stopp i verksamheten.

Säkerhetstänkande och nytta

Fredrik Hansson anser att det är bra att branschen får nya regler och att det finns ett tydligt säkerhetstänkande. Däremot efterlyser han en avvägning mellan risk och nytta som saknas i dag.

− Så fort man gör ett lyft så finns det en risk, men i all transport hanteras den genom att balansera risk med nytta. Se bara på vägtrafiken, säger han.

Drönarbranschen omsätter i dag miljardbelopp. Tekniken har kapat kostnader för att exempelvis göra mätningar och annan verksamhet som kräver farkoster i luften. Om drönarna blir stående på marken på grund av att det blir för kostsamt eller krångligt att söka tillstånd för att få flyga kommer det att drabba många branscher och försena bland annat stora infrastrukturprojekt.

− Vi på Swescan gör fler än tusen flygningar per år och har aldrig haft en olycka. Dessutom går det att förebygga risker genom att till exempel ha fallskärmar på drönarna, i stället för att reglera dem så att de riskerar att bli stående, säger Fredrik Hansson. 

Regeringen är nöjd

Strax före jul svarade infrastrukturminister Tomas Eneroth på en fråga från den centerpartistiska riksdagsledamoten Rickard Nordin om hur Transportstyrelsen skyndsamt skulle kunna bringa klarhet i den osäkerhet som gäller runt det nya regelverket.

”Min bedömning är att Transportstyrelsen utfört sitt uppdrag i genomförandet av det nya EU-gemensamma regelverket för drönare som börjar gälla i hela EU den 31 december 2020”, säger Tomas Eneroth.