Så svarar näringsdepartementet på era frågor
Här kommer en sammanställning av tittarnas frågor till näringsminister Ibrahim Baylan, med svar direkt från Näringsdepartementet.
Såg du inte livesändningen? Titta här!
Fråga om export:
Endast cirka 15 procent av SME exporterar. Många privata aktörer skulle gärna hjälpa fler företag att växa genom export. Business Sweden och ett flertal andra aktörer bildar Team Sweden, men det går trögt att få fler företag att våga export. Hur kan privata export-aktörer släppas in och bidra?
Svar: Business Sweden, som ägs till lika delar av staten och näringslivet, har uppdraget att utgöra centralt serviceorgan för det statliga export- och investeringsfrämjandet. Business Sweden hjälper svenska företag att öka sin globala försäljning och internationella företag att investera och expandera i Sverige. Detta görs genom strategisk rådgivning och praktiskt stöd, såväl i Sverige som på nära 50 av världens mest intressanta marknader.
Team Sweden lanserades 2015 i samband med regeringens Exportstrategi i syfte att stödja näringslivets export och internationalisering genom förbättrad samordning av statens stöd och de olika aktörerna.
I de olika Team Sweden konstellationerna ingår representanter för relevanta departement, centrala statliga myndigheter, organisationer och statliga bolag inklusive Business Sweden med uppdrag att stödja näringslivets export och internationalisering.
Team Sweden bjuder in näringslivet inklusive branschorganisationer såsom Teknikföretagen och Exporttjänsteföretagen till återkommande möten för att diskutera genomförandet av exportstrategin och andra aktuella frågor. Härigenom inkluderas också privata aktörer i exportfrämjandet.
I små- och medelstora företag skapas en stor del av de nya jobben. Att dessa företag växer och internationaliseras är därför av stor betydelse för den svenska välfärden. Det statliga exportfrämjandet har en roll för att stödja dessa företag oberoende av var i landet och i vilken bransch de befinner sig i. Privata exportaktörer har en viktig roll att spela i samarbetet med aktörer inom det statliga exportfrämjandet.
Frågor om kompetens
Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för både företagare och kommuner. På vilket sätt tror du att höghastighetsjärnvägen kan bidra till kompetensförsörjningen för företagare och kommuner längs sträckan?
Svar: Väl utbyggda och effektiva kommunikationer bidrar till utvidgade arbetsmarknadsregioner som kan underlätta att hitta rätt kompetenser genom förbättrade möjligheter till arbetspendling.
När tillskjuts Yrkeshögskolan mer resurser, som idag endast utgör drygt 5 procent av budgeten. En utbildningsform som ger behovsanpassade utbildningar, utbildningar som leder till jobb, utbildningar som stärker svensk konkurrenskraft?
Svar: Yrkeshögskolan är mitt inne i en femårig expansion där antalet platser kommer att öka med nära 50 procent till cirka 44 000 årsplatser fram till 2022. Den statliga finansieringen uppgår till närmare 2,5 miljarder kronor 2019 och för 2022 beräknas finansieringen till drygt 3,1 miljarder kronor.
Idag finns omkring 55 000 studerande i yrkeshögskolan. 2022 väntas den siffran uppgå till 70 000. Expansionen av yrkeshögskolan har planerats utifrån en bedömning av hur fort utbildningen kan byggas ut med bibehållen kvalitet. Eftersom lärande i arbetslivet (LIA) är ett viktigt inslag i utbildningen är det viktigt att arbetslivet bidrar med tillräckligt många LIA-platser när antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan ökar.
Arbetslösheten bland nyanlända är relativt andra grupper hög. Vad kan och vill regeringen göra för att sänka tröskeln för småföretagen att anställa nyanlända?
Svar: Det finns inte några specifika åtgärder riktade direkt till småföretagen, men etableringsjobb är en av de satsningar som regeringen gör för att fler nyanlända ska komma i arbete. Småföretagare kan, liksom alla företag, få befintliga anställningsstöd, som för t.ex. nystartsjobb och introduktionsjobb.
Om etableringsjobb: Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2020 att etableringsjobb införs. Genom etableringsjobben kommer staten stimulera att anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa kommer till stånd så att fler får chansen till ett jobb.
Under ett etableringsjobb ska individen få en kombination av lägre lön från arbetsgivaren och ersättning från staten. Ett etableringsjobb ska ge individen möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, samtidigt som arbetsgivarnas kompetensförsörjning underlättas. Etableringsjobb ska utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag.
Om ingångsavdrag: För att sänka tröskeln för att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, eller ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden, föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2020 att ett ingångsavdrag införs. Avdraget riktar sig bl.a. till nyanlända som har uppehållstillstånd som skyddsbehövande och deras anhöriga.
Ingångsavdraget föreslås innebära att under de 24 första månaderna av anställningen ska bara ålderspensionsavgiften om 10,21 procent betalas på månadsersättning upp till 23 500 kronor per anställd som omfattas av ingångsavdraget. De samlade arbetsgivaravgifterna för den anställde sätts därmed ned med ungefär två tredjedelar. Ingångsavdraget gäller samtliga arbetsgivare och är alltså inte speciellt riktat mot t.ex. småföretagare.
Om befintliga subventionerade anställningar: Introduktionsjobb infördes 2018 och har ersatt flera anställningsstöd. Introduktionsjobb är ett anställningsstöd som riktar sig till såväl nyanlända som långtidsarbetslösa. På regeringens hemsida finns mer information.
Nystartsjobb är ytterligare ett exempel på en subventionerad anställning för bl.a. nyanlända där stöd lämnas för arbetsgivaren som anställer en person på nystartsjobb. Regeringen har tagit bort kravet om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av kollektivavtal, ett förslag i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet
Om utbildning för nyanlända (Hämtat från BP 2019/20):
Regeringens satsning på en utbildningsplikt för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet syftar till att genom utbildning stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden men också att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen har också tillskjutit medel till kommunerna för den merkostnad som kan uppstå då vuxenutbildningen ska anpassas och utökas för nyanlända som omfattas av utbildningsplikt.
Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska som andraspråk (KLIVA). Förbättrad styrning, utvecklat systematiskt kvalitetsarbete och tidsatta mål i de individuella studieplanerna inom sfi är några av de frågor som nu ska utredas. Uppdraget ska redovisas den 30 november 2020.
Utbildningsminister Anna Ekström framhåller att ”kunskaper i svenska språket är avgörande för nyanländas etablering i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Att kunna tala, skriva och läsa på svenska kan vara ett krav inom vissa yrken, en förutsättning för att få ett arbete eller för att kunna delta i utbildning. Därför är det oerhört viktigt att den utbildning i svenska som erbjuds inom sfi är av god kvalitet så att fler kan lära sig svenska snabbare.”
Frågor om företagande generellt
Vad gör regeringen för att underlätta och möjliggöra för entreprenörer som vill tackla och lösa flera av samhällets största utmaningar via entreprenörskap? Antingen som aktiebolag eller som ideell förening. Det kan handla om utmaningar kring integration, klimat och cirkulär ekonomi?
Svar: Tillväxtverket har för 2019 i uppdrag att stödja de regionalt utvecklingsansvariga aktörernas arbete med miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher och energifrågor.
Tillväxtverket ska bidra till att främja ökad samverkan och erfarenhetsutbyte inom och mellan regioner. Myndigheten ska stödja hållbar affärsutveckling hos små och medelstora företag med koppling till bl.a. cirkulär ekonomi.
I budgetpropositionen för 2020 finns följande information om EU-medel fördelade på tematiska mål för de nio regionalfondsprogrammen inom Investering för tillväxt och sysselsättning.
”Den andra riskkapitalinsatsen i det nationella programmet, som finansieras inom tematiskt mål 4 (stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi), avser en grön investeringsfond och förvaltas av Almi Invest AB genom Almi Greentech AB. Syftet med fonden är att stärka utbudet av riskkapital för direktinvesteringar i företag med affärsmodeller som adresserar klimatutmaningen och bidrar till att minska utsläppen av koldioxid.
Kapitalbasen i den gröna investeringsfonden är 650 miljoner kronor. Det tillkommer privat finansiering på över 500 miljoner kronor. Investeringsverksamheten har startat och fonden har investerat i fem företag med totalt 25 miljoner kronor.
Samt:
”I tematiskt mål 4 (stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi) finansieras, utöver riskkapital, t.ex. insatser för energieffektivisering i små och medelstora företag, byggnader, hållbart resande, utveckling av test- och demonstrationsmiljöer samt investeringar i laddinfrastruktur. Totalt har 1 200 miljoner kronor beviljats till olika projekt, vilket motsvarar 86 procent av EU-ramen.”
År efter år toppar får Sverige utmärkelsen ’världens mest innovativa land’. En unikitet för Sverige som skapar företag som erövrat världen. Hur skapar vi ett samhälle som skapar förutsättning för innovationskraft och förnyelse?
Svar: Grunden till att Sverige är ett innovationsledande land ligger i att vi är en högt utvecklad kunskapsnation, vi är duktiga på att samverka och att vi är närvarande på globala marknader.
Frågeställningen är bred och det är insatser inom många områden som krävs för att uppnå detta. Genom att skapa förutsättningar för människors kreativitet skapar vi också framgångar för näringslivet. Hit hör goda ramvillkor för företag och företagande, utbildning och forskning, välavvägda och effektiva regelverk och konkurrensvillkor som gör det möjligt för företag att utveckla sina affärsidéer osv.
Regeringen avser att arbeta för en regelgivning som främjar innovation och är utformad så att den är öppen för och medger framtida samhällsutveckling och förändringar.
Vad gör näringsministern och regeringen för att förbättra förutsättningarna för att driva verksamhet utanför storstads/tillväxtområdena i Sverige?
Svar: Ett stort antal politikområden måste bidra och samverka för att underlätta företagande utanför storstads/tillväxtområdena. Det handlar bl.a. om infrastruktur, digital infrastruktur och bredbandssatsningar, kompetens- och kapitalförsörjning liksom tillgång till kommersiell och offentlig service.
En väl fungerande kapitalförsörjning är avgörande för start och utveckling av företag i alla delar av landet. Företagens behov av externt kapital ska i första hand tillgodoses av den privata marknaden, men för att säkerställa att goda affärsidéer realiseras finns det områden där det kan finnas skäl till marknadskompletterande offentliga finansieringsinsatser, exempelvis i tidiga utvecklingsskeden.
De regionala företagsstöden fyller en viktig funktion i områden där marknaden inte fungerar tillfredsställande, eller som viss kompensation för kostnadsnackdelar i områden med mer permanenta nackdelar som exempelvis mycket långa avstånd.
Vidare ska de företagsstöd som endast kan beviljas i det särskilda stödområdet utvecklas för att bättre hantera gleshetsproblematiken med permanenta nackdelar som exempelvis långa geografiska avstånd till större marknader, sämre möjligheter att ta del av riskvilligt kapital, sämre realsäkerheter och brist på kompetent arbetskraft. (Hämtat från BP2020 UO19)
Almi är en nyckelaktör i arbetet med att utveckla och finansiera små och medelstora företag i hela landet. Genom Almi får fler företag relevant information och rådgivning inför start och uppskalning av verksamhet. Almis rådgivning har stor betydelse för att säkerställa goda förutsättningar för tillvaratagandet av företagens tillväxtvilja i alla delar av landet.
Frågor om soloföretagare
Som soloföretagare undrar jag om det finns planer på att öka chanserna och underlätta för oss soloföretagare att kunna bidra med våra tjänster till kommun och landsting utan att genomgå ett upphandlingsförfarande?
Svar: Regeringens målsättning är att ha en mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens. Regeringen arbetar fortlöpande med att utveckla den offentliga upphandlingen.
Förslag om enklare och flexiblare regler för upphandlingar under EU:s tröskelvärden presenterades i utredningen ”Möjligt, tillåtet och tillgängligt” (SOU 2018:44), och dessa förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utredningen föreslår inte något nytt undantag som särskilt avser mindre företag.
Upphandlingsmyndigheten, https://www.upphandlingsmyndigheten.se/ ger råd och stöd om offentlig upphandling.
Vilka är de viktigaste områdena ni satsar på för de allra minsta företagen?
Svar: Det finns många åtgärder som nu genomförs som på olika sätt kommer kunna bidra till att underlätta företagande och då också för de allra minsta företagen, bl.a. vad gäller kompetensförsörjning, rådgivning och tillgång till kapital, se svar ovan.
Regeringen är mycket mån om små företag och att de ska få goda förutsättningar att växa på marknadsmässiga villkor, och vill hjälpa de små företagen bland annat genom förenklingsåtgärder. Vi vet från Tillväxtverkets undersökningar att lagar och myndighetsregler utgör ett av de största upplevda hindren för företagens tillväxt, och sådana regleringar kan vara extra betungande för små företag.
Näringsminister Ibrahim Baylan genomför därför nu en förenklingsresa för att tillsammans med företagare diskutera vilka förenklingar som behöver göras för att underlätta för företagare.
Regeringen har också i 73 punkts överenskommelsen med Centern och Liberalerna slagit fast att en kraftig förenkling av beskattningen och regelverken för mikroföretagande ska genomföras (punkt 15). Regeringen överväger nu hur detta förenklingsarbete kan drivas vidare för att åstadkomma konkreta lättnader för Sveriges minsta företag.
Regeringens mål är att Sveriges företagare ska ha ett socialförsäkringssystem som vid varje given tidpunkt gör att småföretagare känner samma trygghet som andra. Att förenkla, förtydliga och förbättra villkoren i socialförsäkringssystemen för företagare är en prioriterad uppgift.
Utredningen Ett tryggare företagande i ett förändrat arbetsliv lämnade sitt betänkande Företagare i de sociala trygghetssystemen (SOU 2019:41) den 13 september. Med utgångspunkt i betänkandet kommer regeringen att fortsätta arbetet för att skapa ett tryggare och mer förutsebart trygghetssystem för företagen.
Långa betalningstider är ett problem för många svenska företag. Det drabbar särskilt små och medelstora företag som kan ha svårt att ligga ute med pengar under lång tid.
Effekterna blir att små och medelstora företags likviditet ansträngs, vilket innebär att de kan ha svårt att anses tillräckligt stabila för att få banklån, våga expandera, investera och anställa.
Så mycket som 100 000 jobb skulle kunna skapas om småföretagen fick betalt snabbare (European Payment Report 2019). Viktiga jobb. Inte bara för den enskilde eller företaget utan också för samhället i stort. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för kortare betalningstider.