Dyr vattenbyråkrati tynger barnomsorgen
I våras fattade Krokoms kommun beslut om att lägga ner förskolan Pärlan i Kluk. Plötsligt stod barnfamiljerna i bygden utan fungerande barnomsorg. Många hade redan anpassat sina arbetstider i dialog med förskolans personal så att den skulle kunna hålla öppet trots personalneddragningar. Att nu lägga åtskilliga timmar i veckan för att köra till andra förskolor i kommunen var för många inte ett realistiskt alternativ.
Småbarnsmamman, företagaren och konstnären Lotten Wallenhed är en av dem som inte längre fick vardagen att gå ihop. Men hon fann en lösning som gynnar hela bygden. Lotten är utbildad förskollärare. Tillsammans med barnskötaren Mattias Johansson som arbetat på Pärlan startade hon i september Pedagogisk omsorg Kronhjorten.
− Vi var tvungna att göra det här. Det finns ju ingen kommunal barnomsorg kvar i bygden. Många som bor här är hantverkare eller jobbar skift. Man kan inte åka flera timmar med barnen till förskolan, säger Lotten.
Registrera brunnen
Kronhjorten finns i ett vitt trähus med röda knutar på Lotten Wallenheds gård Pegår’n uppe på Bleckåsen, cirka fem kilometer från Kluk. Hon och Mattias Johansson har varsin enskild firma som dagbarnvårdare. Nu går åtta barn på Kronhjorten och fler kommer att skolas in i januari.
Det privata initiativet har löst vardagen för barnfamiljerna i bygden, men Krokoms kommun har ställt krav som försvårar vardagen för Lotten och Mattias på Kronhjorten.
− När de var här från barn- och utbildningsnämnden följde det med en person från bygg- och miljönämnden. Vi fick rådet att registrera brunnen här på gården enligt riktlinjer för små livsmedelsanläggningar. Det finns ju inte kommunalt vatten och avlopp här, säger Lotten.
Sagt och gjort. Brunnen registrerades. Först då insåg de att analyser och prover skulle komma att bli en ekonomisk börda.
− Jag var väl naiv, men jag tänkte inte att det skulle bli så här. Vi driver ju den här verksamheten med ganska liten omsättning. Räknar man literpriset på vattnet som barnen kommer att dricka landar det på runt 50 kronor litern från brunnen. Räknar man på allt vatten för livsmedelshantering blir det strax över tio kronor litern. Det finns en annan dagmamma i kommunen som också drabbas av kommunens bedömning med ännu högre kostnader eftersom hennes vattenförsörjning är från ytvatten och hon hamnar därför i en högre riskklass. Jämför det med att köpa vatten på affären som kostar fem kronor litern, säger Lotten.
"Vi har löst ett problem för kommunen"
En lösning för Kronhjorten vore alltså att inte använda den egna brunnen, där familjen Wallenhed tar sitt vatten, utan hämta kommunalt vatten på dunk i stället. Men enligt kommunen är det inte aktuellt eftersom det kan hända att barnen dricker ur kranarna ändå.
− Bygg- och miljönämnden ger sig in på tillsynsfrågor när de säger att vi inte kan garantera att barnen inte skulle dricka av kranvattnet, men barn- och utbildningsnämnden har ju gett oss tillstånd att driva Kronhjorten och är dem som ska utöva tillsyn. Ibland känns det som att de i kommunen inte pratar med varandra, säger Lotten.
Lotten och Mattias på Kronhjorten fick till slut nog och bestämde sig för att trots allt avregistrera brunnen, men sådana ärenden är delegeringsbeslut där tjänstemännen i kommunen fattar beslut och de har redan riktat krav på att Kronhjorten ska inordna sig i kontrollrutinerna som gäller för registrerad brunn.
− Det känns så tråkigt att behöva lägga tid och energi på det här i stället för på barnen. Det känns både som att vi löst ett stort problem för kommunen genom att starta Kronhjorten och att de motarbetar oss. Jag får det inte att gå ihop, säger Lotten.