Det som arbetsgivarföreträdare tolkade som öppningar för att utredaren bland annat skulle se över uppsägning på grund av personliga skäl visade sig först vara ett tvärnej från regeringen för att sedan övergå till ett ”kanske” till att idag presenteras i utredningsdirektiven som varit föremål för långa och intensiva förhandlingar mellan regeringen och framför allt Centerpartiet.

Förutsebart och minskade kostnader

Vad står det då?

Får utredaren se över ”uppsägning på grund av personliga skäl”, i syfte att minska kostnaderna för uppsägningar för framför allt de mindre företagen?

Företagarna kan konstatera att utredaren har i sitt uppdrag att se över så att processerna vid uppsägningar på grund av personliga skäl blir mer förutsebara, transparenta samt att kostnaderna ska minska. Utredaren ska utarbeta förslag som innebär lägre kostnader vid uppsägningar, särskilt för de mindre företagen. Vi kan därmed konstatera att Företagarna delvis blivit hörsammade i vår strävan att lyfta denna problematik. Problemet med saklig grund kvarstår dock och vi får väl se hur vi kan påverka utredningen i den riktningen.

Oförutsägbar process vid uppsägning

Utredaren ska utgå ifrån att saklig grund ska finnas kvar men får i sitt uppdrag ganska fria händer att utreda och föreslå förändringar om själva processen runtomkring. Ett problem idag med uppsägning på grund av personliga skäl är att om uppsägningen ”ogiltigförklaras” startar en process som är både oförutsägbar och kostsam eftersom anställningen vid ett sådant förfarande fortgår så länge tvisten består.

Den anställde har enligt huvudregeln lön under hela tvistetiden som kan ta upp till 18 månader. En så lång tvistetid är både kostsam i ekonomiska termer för ett litet företag, liksom i ”arbetsmiljötermer”. En arbetsgivare som har tagit steget och vill avsluta en anställning som inte fungerar, vet alltså inte hur lång tid en sådan process kan ta eller hur länge lön ska utgå till arbetstagaren. Vilket blir ganska besvärligt. På en liten arbetsplats är det mycket viktigt att samarbetet och arbetsmiljön är bra och fungerar. Företagarna tror inte att det är bra för någon part att själva processen vid uppsägning riskerar att bli långdragen. Därför är det bra att utredaren får se över detta och komma med förslag som ska vara mer förutsägbara som minskar kostanderna.

Utökade undantag

Utredaren ska även utarbeta författningsförslag om tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Och ska särskilt beakta att dessa inte får bli tillväxthämmande eller på annat sätt inskränkas till att bara gälla vissa företag. Utredaren får även titta på andra delar i turordningen men får inte ändra grunden för turordningsreglerna. Exempelvis skulle det kunna innebära att utredaren ser över hur ”kompetensen” som företaget behöver ha kvar bättre kan tillgodoses genom tydligt utökade undantag.  

Arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling

Utredaren ska även föreslå författningsförslag som inom ramen för anställningen stärker arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och anställdas förmåga. Företagarna ser vissa farhågor med denna del i utredningen men hoppas att förslagen som utarbetas inte kommer att innebära någon påverkan på saklig grundbegreppet – på så sätt att saklig grund vid uppsägning inte ska anses ha uppnåtts om inte kompetensutveckling först erbjudits. Med de skrivningar som finns i direktiven hoppas vi att utredaren istället ser andra lösningar.

En förbättrad arbetsrätt

Lite oroande är det ändå att vår arbetsmarknadsminister så tydligt i intervjun i Ekot idag ändå uttalar att hon önskade att detta aldrig hade behövt bli verklighet. Förändringar i lagen som anställningsskydd är helt nödvändiga om vi vill ha ett blomstrande företagssverige med många små arbetsgivare som skapar jobbtillfällen. Det behöver inte betyda att det blir sämre än dagens regler, vilket Ylva Johansson tycks utgå från.

Den svenska modellen är unik men till den behövs en förändrad och modern LAS – inte minst med tanke på att 6 av 10 företag idag saknar kollektivavtal och därför enbart behöver luta sig mot LAS.