headphones newspaper video-player
Corona - råd och stöd till företag

Nej till exitskatt – ett rätt, men många fel

27 mar 2018
Regeringens besked om att inte gå vidare med exitskatten är ett av få positiva undantag i raden av negativa nyheter på skatteområdet.

Förra veckan pumpade finansdepartementet ut förslag på skatteområdet. Företagarnas skattepolitiska talesperson Patrick Krassén reder ut varför det sker nu och vad alla förslag betyder för dig som är företagare.

Det verkar vara febril aktivitet i regeringen. Varför lägger den fram så många skatteförslag nu?

– Att det kommer många förslag nu beror på att regeringen vill få ut propositioner i tid så att riksdagen hinner behandla dem före valet. En del av det vi sett är färdiga lagförslag: propositioner. Annat är lagrådsremisser, alltså långt gångna lagförslag som skickas till Lagrådet för bedömning av deras förenlighet med grundlagen, övriga lagar och rättssäkerhet.

Bra besked om exitskatten

Magdalena Andersson meddelade i helgen att regeringen inte kommer att gå vidare med Skatteverkets förslag till utflyttningsbeskattning – exitskatten.

 

Vilket är det viktigaste aktuella förslaget på skatteområdet som företagare behöver hålla koll på?

– Det är flera stycken faktiskt. Merparten är dåliga nyheter. Men det kom faktiskt ett bra besked också. Finansminister Magdalena Andersson meddelade i helgen att regeringen inte kommer att gå vidare med Skatteverkets förslag till utflyttningsbeskattning – exitskatten. Det är en skatt som vi på Företagarna jobbat hårt för att stoppa. 

Vad handlade exitskatten om?

– Förslaget om exitskatt ska ses mot bakgrund av det allt intensivare arbetet från statsmakterna mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Om förslaget genomförts skulle den som flyttar från Sverige behöva betala skatt på vissa orealiserade kapitaltillgångar, till exempel aktier i onoterade företag, optioner och liknande. Dessutom skulle den som är begränsad skattskyldig i Sverige eller utflyttad behöva betala skatten direkt om hen ärvde eller fick sådana andelar. Det hade blivit en ny och hög arvs- och gåvoskatt.

Varför backade regeringen? 

– Kritiken mot förslaget blev troligtvis för stark. Vi på Företagarna och många med oss påpekade att föreslaget både var illa genomarbetat och skulle försämra möjligheterna att rekrytera nyckelpersoner från andra länder, genomföra generationsskiften och värna Sveriges internationella konkurrenskraft.

Flera företagarfientliga skatteförslag

 Lägger man ihop bitarna framträder bilden av en alltmer företagarfientlig regering.

Det var den goda nyheten. De dåliga då?

– Bland annat förslaget om att privata sjukvårdsförsäkringar som arbetsgivaren betalar ska förmånsbeskattas. Om denna vårdskatt genomförs leder till högre kostnader för företag och anställda, sämre rehabilitering, längre vårdköer och försämrad produktivitet i företag.

Går det att se ett mönster i skattepolitiken?

– Ja, det tycker jag. Blickar vi bakåt ser vi regeringens tidigare förslag om att försämra 3:12-reglerna, utvidga den statliga inkomstskatten, sänka ROT- och RUT-avdragen, antydningar om återinförd förmögenhetsskatt, och mycket mera. Lägger man ihop bitarna framträder bilden av en alltmer företagarfientlig regering.

Vilka fler skatteförslag finns?

– Möjligheterna att rätta fel i tidigare inlämnade deklarationer utan att påföras skattetillägg föreslås inskränkas. Det märkliga är att dagens system tycks fungera väl och att inga tydliga skäl till värdet av en skärpning av reglerna har redovisats. Inom kort väntas också en lagrådsremiss om ändringar i beräkningsreglerna för skattetillägg, som väntas skärpa skattetilläggen.

Vårdskatt, skattetillägg, ytterligare något? 

– En tungviktare är lagrådsremissen om nya bolagsskatteregler och begränsade möjligheter till avdrag för ränteutgifter, som har bearbetats sedan den ursprungliga promemorian i somras. Det förslag som nu föreligger är bättre än det ursprungliga. Bland annat föreslås sänkt bolagsskatt till 20,6% (från 2021) och en bredare förenklingsregel, som underlättar för små och medelstora företag. Men tyvärr går regeringen inte hela vägen, och många brister kvarstår även i lagrådsremissen. Bland annat föreslås begränsade möjligheter att göra avdrag för tidigare års oanvända underskott, fristående företag ges inget undantag och räntor på lån avtalade före juni 2016 (då EU-direktivet antogs) undantas inte.

 

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap