Sänkt skatt – högre skatteintäkter Publicerad 24 aug. 2018 Kan man sänka skatten och ändå få in mer pengar till staten? Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén visar hur det hänger ihop. Diskussionen om lägre skatt och högre skatteintäkter kommer upp med jämna mellanrum – senast efter SVT:s utfrågning av statsminister Stefan Löfven, som tjurnackat förnekade att sänkta skatter går ihop med ökade skatteintäkter och offentliga utgifter. Gå direkt till:LafferkurvanSkattesatsernas nivåer påverkar beteendeBolagsskattSkattetrycketFåmansföretag/3:12-reglernaSammanfattningsvis... Den huvudsakliga teorin som indikerar att det faktiskt är möjligt att sänka skattesatsen och få ökade skatteintäkter är den så kallade Lafferkurvan, döpt efter dess upphovsman, den amerikanske ekonomen Arthur Laffer. Laffer presenterade på 1970-talet en enkel modell: om skatten på arbete är så pass hög att incitamentet att arbeta minskar, så kommer färre att arbeta och skattebasen därmed minska. Lafferkurvan Om exempelvis skattesatsen på arbete är 30% och skattebasen (alltså den ekonomiska aktivitet/enhet som skatten tas ut på) är 1000, blir skatteintäkterna 300. Om skattesatsen däremot är 60%, och den som arbetar därmed får behålla mindre än hälften av sin inkomst, är incitamenten att arbeta lägre. Om skattebasen då är 400 blir skatteintäkterna endast 240. Hur stor skattebasen är påverkas av hur mycket av det som beskattas – i detta kortfattade exempel är det arbete – som finns. Detta kan illustreras i en kurva över skattesats och skatteintäkter, där den högsta punkten (A) är den optimala skattesatsen, där skatteintäkterna blir som högst. En höjning av skattenivån från t’ till t’’ resulterar i lägre skatteintäkt (kr’’ jämfört med kr’). Källa: Wikipedia. Skattesatsernas nivåer påverkar beteende När till exempel Stefan Löfven eller andra politiker påstår att sänkta skattesatser har lett till lägre skatteintäkter, även när man empiriskt kan visa att skatteintäkterna faktiskt har ökat, syftar de på en kontrafaktisk situation: att skatteintäkterna skulle ha varit ännu högre med högre skattesats. De bygger in en premiss i sitt påstående, att skattebasen hade varit lika stor även med bibehållet höga skattesatser. För att använda exemplet ovan: En skattesats på 60% på en skattebas på 1000 ger förstås högre skatteintäkter än när skattesatsen är 30%. Men skattesatsernas nivåer påverkar människors val och beteenden, och därigenom den ekonomiska aktiviteten. Låt oss se några exempel. Bolagsskatt Nivån på bolagsskatten, alltså den skatt företag betalar på sina nettovinster, har minskat från över 50% i slutet av 1980-talet till 22% i dag (och om ett par år kommer den vara 20,6%). Detta diagram visar utvecklingen av bolagsskattesatsen och statens skatteintäkter från bolagsskatt de senaste 35 åren. Källa: Ekonomistyrningsverket, OECD och SCB Som synes har statens intäkter från bolagsskatten stadigt ökat under perioden – och särskilt mycket ökade skatteintäkterna vid den betydande sänkningen i början av 1990-talet. Även intäkterna från bolagsskatt som andel av BNP och som andel av statens totala skatteintäkter har ökat sedan början av 1990-talet. Skattetrycket De senaste 20 åren har skattetrycket (skatt som procent av BNP) sänkts, från nästan 49% 2000 till ca 44% 2016. Samtidigt har statens skatteintäkter ökat, även justerat för inflationen. Källa: SCB Källa: Svenskt Näringsliv Även räknat per capita har skatteintäkterna ökat under denna period. För hela befolkningen rör det sig om en ökning med 22% och sett till personer i arbetsför ålder (16-64) är ökningen strax över 25%. Resurserna till välfärdens kärnverksamheter ökade både per capita och räknat i fasta priser sedan 2006. Vissa kritiserar detta perspektiv med att framhålla att många kommuner höjt skatten under perioden sedan 2005-06, att man bör titta på intäkter per capita eller att det finansiella sparandet i offentlig sektor var negativt under delar av perioden. Sådana tekniska diskussioner kan man föra, men det är tydligt att sänkt skattetryck inte per automatik medför sänka skatteintäkter. Fåmansföretag/3:12-reglerna Tidigare i veckan uppmärksammade vi statsministerns uttalande om att 3:12-reglerna, alltså skattereglerna för delägare i fåmansföretag, skulle handla om ”de allra allra rikaste”. Det finns nästan 400 000 delägare i fåmansföretag i Sverige, varav en dryg tredjedel mottar utdelning från sina företag. Drygt sju av tio får utdelning enligt den så kallade förenklingsreglen, dvs. ca 170 000 kr till 20% beskattning. För de allra flesta handlar det alltså om modesta inkomster som man erhåller till lägre beskattning – och de får inte löner från sina företag som är signifikant högre än genomsnittet heller. Vad man dock kan observera är att utdelningsinkomsterna från fåmansföretag har ökat de senaste åren – och, samtidigt, skatteintäkterna från dessa utdelningar. 2006 sänktes skattesatsen från 30% till 20% på utdelningar enligt 3:12-reglerna. Genom reformer under de efterföljande åren ökades möjligheterna till utdelning till 20% beskattning, bland annat genom att schablonbeloppet i förenklingsregeln och det lönebaserade utrymmet i huvudregeln båda höjdes. Skattebasen breddades således för beskattning av utdelningar. Enligt beräkningar från Ekonomistyrningsverket för Företagarna har skatteintäkterna från utdelningar från fåmansföretag ökat under samma period som skatten sänkts på sådana utdelningar. Källa: ESV och SCB Sammanfattningsvis… Skatter påverkar beteenden och incitament. Höjer man skatten på en verksamhet, som arbete eller företagande, är det sannolikt att man får mindre av den. Sänker man skatten kan man omvänt få mer av verksamheten – och som bonus kan skatteintäkterna till och med öka. Finns det något område där skattenivån skulle kunna sänkas och skatteintäkterna öka? Tja, världens högsta marginalskatt är en god kandidat. Skatter & moms
Ny rapport: Så kan klimatmålen förenas med konkurrenskraft Sverige ligger långt framme i klimatomställningen, men ytterligare...
Kriget stoppar inte affärerna – nu satsar Turum-burum på Sverige Kriget har tvingat ukrainska företag att tänka om, men inte att ge upp....
Övergångsbudget utan reformer – nu tar riksdagen över För landets företagare väntar kostnadshöjningar.
Familjeföretaget håller världens stjärnkrogar varma Stayhot sammanfogar svensk tillverkning med internationella ambitioner.
Sigvard, 92, vill se mer vindkraft: ”Det handlar om bygdens framtid” Vid 92 års ålder är Sigvard Karlsson fortfarande först på jobbet om...
Christians stora maskiner skapar global spelsuccé Från tunga skogsmaskiner i Dalaskogarna till succé i spelvärlden.
Regelchock drabbar små företag Nya EU-krav på förpackningar kan slå hårt mot små svenska importföretag.
Vem tjänar på Sernekeprocesserna? Frågan i centrum på seminarium Företagarna Göteborg samlade företagare och experter till ett nytt...
Kan EU:s offentliga jättemarknad bli mer tillgänglig för småföretag? Offentliga kontrakt för hundratals miljarder euro kan i framtiden bli...
Märkning av deepfakes kan stärka ditt förtroende Så ställer EU:s AI-regler för marknadsföring nya krav på företagare.
Så vill Ådahl styra näringspolitiken Näringsutskottets nya ordförande lovar regelstädning och AI-fokus.
När tekniken får fnatt – två varningar till småföretagare Ett allvarligt säkerhetsproblem i programmeringsspråket PHP och två...
Olle Sundemo vill bygga mer hållbart – från grunden Lokalt hantverkskunnande och nya idéer om att bygga för framtiden.
Konkursen blev en vändpunkt – nu vill Anna stötta andra kvinnor När hon försatte sin inredningsbyrå i konkurs ställdes allt på sin spets.
Fler väljer yrkesgymnasiet – men kompetensbristen består Fyra av tio elever valde ett yrkesprogram i första hand inför höstens...
Mer yrkesutbildning krävs för att möta kompetensbristen Skolverket vill se en större andel yrkesutbildningar för att förbättra...
Småföretagen tar elskattesmällen Få småföretagen tar del av den nedsatta elskatten. Samtidigt visar...
Världen halkar efter klimatmålen Klimatmålen kräver mer än höjda EU-ambitioner och företagen behöver rätt...
Stark framtidstro bland svenska småföretag Efter flera år av svag konjunktur stärks nu läget för svenska småföretag.
Slipp fraktproblem inför Black Friday Nu är det hög tid för tillverkare och grossister att agera för att...
Företag måste kunna skydda sig Företag gör inte registerkontroller av slentrian, men felrekryteringar...
Ett Nobelpris som navigerar genom svängiga tider Årets ekonomipris har flera beröringspunkter för svenska småföretagare.
Nästan varannan företagare negativ till lagkrav på e-faktura Nu utreds e-faktura och realtidsrapportering när svenska företag handlar...
Sveriges största jobbskapare saknas på Högberga-mötet När de rödgröna partierna och Centerpartiet samlas på Högberga kursgård...
Stoppa förslaget till EU:s långtidsbudget Riksdagens största partier bör nu sätta stopp för det liggande förslaget...
Inflationstakten steg i september Inflationen tog ett tydligt kliv uppåt i september, enligt SCB:s...
Nu utreds mer förutsägbara skatteregler för företag Otydliga skatteregler kan stoppa investeringar och tillväxt. Nu ska en...
Byggärenden fastnar i långa handläggningsköer Långa handläggningstider vid överklaganden av plan- och byggärenden...
Nu höjs skatten på bensin och diesel – väntar mer? Nu krävs besked om vad som händer med drivmedelspriserna i höst.
Strömsundsbron stängd för all trafik För Strömsunds småföretag riskerar en långvarig avstängning att bli...
Fler statliga flygplatser föreslås Större statligt ansvar för flygplatser kan vara motiverat, men stöd...
Göteborg bygger – Lasse på Heden går på knäna När kunderna inte hittar fram kan en byggarbetsplats bli slutet för ett...
Rätt inställning viktigare än rätt utbildning Motivation och rätt inställning väger tyngre än utbildning när...
Tydliga tecken på starkare arbetsmarknad Efter en längre period av svag arbetsmarknad syns nu flera ljuspunkter.