Faran för bränder i skog och mark är alltjämt extremt hög och nya bränder blossar upp. Räddningstjänsterna har ansträngt sig till bristningsgränsen i de eldhärjade områdena. De har fått ovärderlig hjälp av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utländskt brandflyg, helikoptrar och internationella markstyrkor. EU-kommissionen har beskrivit stödet som den största hjälpinsatsen i unionens historia. Mängder av frivilliga gör också stora insatser. Men vore det inte för ett företag i Skene, några mil söder om Borås, skulle läget i skogarna och beredskapen för att tackla nya bränder vara sämre.
Avbrutit semestern
Svebab – Svenska brandslangsfabriken AB – är Sveriges och hela Nordens enda tillverkare av rundvävd, flatrullad och formstabil vävslang. De levererar både till MSB och till räddningstjänsterna runt om i landet. På Svebab har flera av företagets 15 anställda avbrutit semestern för att hjälpa till att öka produktionen av slang för att täcka det ovanligt stora behovet. Bränderna har nämligen tömt många av MSB:s depåer av brandslangar.
– Det är en extraordinär situation. I vanliga fall har vi semester i under tre-fyra veckor under sommaren, men i år går det inte. Nu jobbar vi stenhårt för att stretcha produktionen och möta behoven. Vi investerar även i nya maskiner, säger Henrik Palmu som är VD på Svebab.
Rätt slang gör skillnad
Inte för inte ligger Skene i textilbygd. Brandslangen produceras i vävmaskiner. Det är ett precisionsarbete. Det har ungefär en timme att väva en slang till standardlängden 25 meter. Genom kopplingar kan totallängden expandera. Jämfört med en gummislang är en vävd och vulkaniserad slang både lättare och följsammare. Det kan göra mycket stor skillnad för dem som jobbar i de eldhärjade skogarna och behöver bära slang långa sträckor.
– Få kunde ana att det kunde bli värre än under den stora skogsbranden i Västmanland 2014. Sedan dess har MSB:s beredskap blivit mycket bättre, men ändå är flera av depåerna av slang nästan tomma. Det är klart att det väcker tankar. Kanske behövs ännu fler depåer i framtiden, säger Henrik Palmu.