headphones newspaper video-player
Corona - råd och stöd till företag
Bild Arbetsförmedlingen

Sveriges arbetsmarknad är stekhet- men inte för alla

Svårigheten att få in nyanlända och lågutbildade personer på arbetsmarknaden är fortfarande en enorm utmaning. Sverige har det största sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i alla OECD-länderna.

Det här skapar stora problem för stat, företag och inte minst de individer som riskerar att aldrig komma ut på arbetsmarknaden!

Företagarna har föreslagit en ny arbetsmarknadspolitisk insats där utbildning kombineras med arbete och till en sammanlagd löne-/ersättningsnivå i linje med studiestödet på 13 000 kr per månad brutto. Förslaget innebär en tidsbegränsad anställningsform som pågår i tre månader till maximalt 24 månader. Åtgärden kan avbrytas av arbetsgivare, deltagaren eller Arbetsförmedlingen under samma förutsättningar som gäller för provanställning. När utbildningsanställningens tidsperiod avslutas övergår anställningen till en tillsvidareanställning om anställningen inte sägs upp av någon part.

Det finns flera anledningar till att skillnaderna på svensk arbetsmarknad kvarstår.
I Företagarnas rapport Det är attityden, dumbom framgår att Sveriges småföretag fortsatt skriker efter kompetentarbetskraft, men att det visat sig mycket svårt att hitta den. Arbetssökande har helt enkelt inte den kompetens som efterfrågas av arbetsgivare. Kompetenserna som saknas kan vara allt ifrån formell utbildning till arbetssökandes inställning och attityd.

Den höga kostnaden att anställda kan vara det största hindret för en inkluderande arbetsmarknad.
De totala kostnaderna för att anställa en person kan vara högre än det värde som en person utan tillräckliga kvalifikationer eller arbetsmarknadserfarenhet kan tillföra. Arbetsgivarens kostnad för en person som tjänar 28 000 kr i månaden uppgår till nästan 37 000 kr i månaden. Sammantaget uppgår arbetstagarens marginalskatt till 46,5 procent, eller nästan hälften av lönen.

Genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och program har staten försökt komma till bukt med problemet med en exkluderande arbetsmarknad. Dessvärre har dessa åtgärder inneburit en oöverskådlig palett av åtgärder för företag och de tjänstemän på arbetsförmedlingen som arbetar med dem. Den önskade effekten av insatserna blir således ouppnådd.

Sveriges småföretag är en avgörande del av lösningen för att inkludera nyanlända och lågutbildade på arbetsmarknaden. Det förutsätter politiska insatser som skapar incitament för småföretag att våga anställa och satsa på personer som står utanför arbetsmarknaden. En grundläggande princip för Företagarnas arbete är att individen, arbetsgivaren och det offentliga ska vara med och bära kostnaderna för att etablera personer på arbetsmarknaden vilket skapar incitament för alla parter. 

En grundpelare i förslaget är att hela det ordinarie utbildningssystemet ska kunna användas, beroende på personens behov.
Allt från Svenska för invandrare till YH-utbildning kan komma vara aktuellt. Syftet är ju att deltagaren ska kunna utveckla sin kunskap och kompetens för att så småningom komma in i ordinarie arbete.

Företagarnas modell bygger på att utbildningsanställning ska ge en lika stor eller större inkomst jämfört med studiestöd eller etableringsersättning, och därmed skapa ett incitament till att faktiskt delta på arbetsmarknaden. Individer med motivation att läsa på högskola/yrkeshögskola kan ta ett lån från CSN, vilket premierar högre utbildning.

En fördel med förslaget är att arbetsgivare betalar in till pensionssystemet och socialförsäkringssystemet. Detta underlättar också för arbetsgivaren då det är samma lönerutiner för andra anställda. Den totala lönenivån kommer dock vara betydligt lägre än för andra anställda.

Utifrån principen att parter ska vara med att bära kostnaderna för att etablera personer på arbetsmarknaden baseras Företagarnas uträkningar på en ersättning på ca 13 000 kr brutto per månad. Det motsvarar i grova drag fullt studiestöd.

Exemplen nedan gäller för en individ som deltar i programmet utbildningsanställning i 100 %, motsvarande 40 h per vecka.

 

Ersättning för deltagare

Ersättning Arbetsgivare

Ersättning offentlighet

Totalt

Arbetspraktik 20 %, Studier 80 %

2 600 kr

10 400 kr

13 000 kr

Arbetspraktik 50 %, Studier 50 %

6 500 kr

6 500 kr

13 000 kr

Arbetspraktik 80 %, Studier 20 %

10 400 kr

2 600 kr

13 000 kr

 

En arbetsgivare med en deltagare på 80 % betalar kommer att 10 400 kr/månad i bruttoersättning vilket toppas upp av det offentliga med 2 900 kr/månad. Till arbetsgivarens kostnader tillkommer arbetsgivaravgifter och eventuella kollektivavtalade försäkringar och pensionsinbetalningar.

 

Kostnader för arbetsgivare på arbetspraktik

20 %

50 %

80 %

Bruttolön

2 600 kr

6 500 kr

10 400 kr

Inklusive sociala avgifter (31,42 %)

3 417 kr

8 542 kr

13 668 kr

Inklusive kollektivavtalade försäkringar och pension[1]

3 677 kr

9 192 kr

14 708 kr

 

Förslaget utbildningsanställning riktar sig till individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I gruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden inkluderas individer som omfattas av Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa som står till arbetsmarknadens förfogande men varit utan arbete i minst sex månader. Dessutom inkluderas långtidsarbetslösa ungdomar som omfattas av 90-dagars garantin.



[1] Uppskattade kostnader för försäkringar och pension, 10 % av bruttolön. 

LÄS RAPPORTEN "UTBILDNINGSANSTÄLLNNG"

 

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap