Vägbesparingar vid vägs ände

Vägar och transporter knyter ihop byar, bygder och städer i Jämtland Härjedalen. Zoomar man ut gäller samma dynamik i Västernorrland och vidare ut i den väv som spänner över hela landet. Men förutsättningarna ser väldigt olika ut beroende på var i landet man fäster blicken. God tillgänglighet och möjligheter till regional tillväxt skiljer sig åt högst påtagligt.

I en av Karin Boyes mest kända dikter – I rörelse – skaldar hon att ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.” Om man lämnar vägen som metafor och tittar på de verkliga vägarna i Jämtland Härjedalen och i Västernorrland så går tankarna snarare till kidsens motto YOLO – you only live once; ta risker och lev i nuet. För det är ju allt annat än säkert att åka på dåligt underhållna vägsträckor.

− Det finns tyvärr gott om dåliga vägar i Jämtland Härjedalen och i Västernorrland. För att lösa problemet är det mödan värt att se till mål och mening med transporter och titta på något så långt från poesi som tänkas kan: den nationella planen för infrastruktur, säger Företagarnas regionchef Joakim Sjöstedt.

Eftersatta investeringar

Infrastruktursatsningarna i Sverige beslutas i rullande tolvårsplaner som förnyas var fjärde år. I april lade regeringen propositionen ”Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige” på riksdagens bord. Under 2022 beräknas en ny infrastrukturplan beslutas.

− Det vore inte mer än rimligt om främst Jämtland Härjedalen fick en mycket större tilldelning av pengar för regionala investeringar. Under många år har regionen fått betydligt mindre än rikssnittet, säger Joakim Sjöstedt.

I rapporten Hela kungariket och halva pengarna, har Sydsvenska handelskammarens chefekonom Sara Åhlén Björk analyserat de tre senaste nationella infrastrukturplanerna som omfattar satsningar under åren 2010-2029. Den visar på stora regionala skillnader. Det är regioner med redan hög tillväxt som gynnas, trots att målet är att säkerställa effektiv transportförsörjning för medborgarna och näringsliv i hela landet. Särskilt Jämtland sticker ut med väldigt låg tilldelning, men även Västernorrland har över tid blivit förfördelad.

− Det finns många signaler om att utvecklingen går i fel riktning. Sänkta hastigheter på vägarna i stället för bättre underhåll och förslag på att ta bort riksintresse-klassningen på många sträckor. Det får vara nog nu, säger Joakim Sjöstedt.

Sänk inte hastighetsgränserna 

Det är Trafikverket som föreslagit att sex längre vägsträckor i Jämtland inte längre ska klassas som riksintresse (se faktaruta). Det handlar om både länsvägar mot regiongränsen till Västernorrland och om riksgränsen till Norge: väg 340 mellan Krokom, över Valsjöbyn till riksgränsen.  

Trafikverket vill även sänka hastigheten på långa sträckningar av E14 mellan Sundsvall och Järpen (se faktaruta.) I stället för som i dag 90 och 100 kilometer i timmen, föreslås hastighetsgränsen bli 80 kilometer i timmen. I fjol sänktes hastigheten på E45:an i Jämtland till 80 kilometer i timmen trots protester.

− Företagare jag pratar med har fått nog nu. Företagandet i regionen behöver bättre, inte sämre kommunikationer. Det är bättre att satsa på trafikseparering med mitträcken, säger Joakim Sjöstedt.