Debatt: "Vägen ur krisen går genom fler växande företag"

Statsskulden har ökat under pandemiåret – men inte med några avsevärda summor och Sverige har fortfarande, enligt Eurostat, en av de lägsta statsskulderna i Europa. Regeringens ministrar vill oavsett detta visa handlingskraft och slår sig ofta för bröstet om att hundratals miljarder kronor gått till att ”rädda” företagen under krisen, skriver Eva Cooper i en debattartikel på Företagsbladet. 

De största summorna har bestått av exportkrediter, lån och uppskjutna skatteinbetalningar – som ska betalas tillbaka, med ränta. Jämför detta med de av statens insatser som främst varit riktade till löntagare, som korttidspermitteringen, ökad tillgång till a-kassa och kommuntillskott, till en kostnad av långt över 100 miljarder kronor 2020. De renodlade stöden till företag var en tredjedel av detta, inräknat tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter.

När jobb skapas växer ekonomin

När fler jobb skapas i privata företag växer ekonomin. I två av tre svenska kommuner är småföretagen och deras anställda den viktigaste källan till skatteintäkter. För att små och medelstora företag, där fyra av fem nya jobb har skapats sedan 1990, behöver dock goda villkor för att kunna ta på sig jobbledartröjan än en gång. En politik för en stark återhämtning tar sikte på ett lägre skattetryck i allmänhet och att sänka skatter som är skadliga för det jobbskapande småföretaget i synnerhet.