DEBATT: Kommunerna handlar för miljarder – utan insyn
Värdet av de totala upphandlingspliktiga inköpen i Sverige som görs av stat, regioner och kommuner uppgår till svindlande 800 miljarder kronor per år. Det visar en ny unik undersökning framtagen av Företagarnas Riksorganisation i samaberbete med forskningsföretaget Tendium.
Summan motsvarar nästan 80 000 kronor per invånare i Sverige och då har vi inte ens räknat med de offentliga köp som inte behöver konkurrensutsättas, skriver Företagarnas regionchef Eva Cooper och Magnus Johansson, expert offentlig upphandling och konkurrens Företagarna, i en debattartikel på dt.se.
Hemlighetsmakeri
Siffrorna visar att till exempel Borlänge gör inköp för 1,7 miljarder kronor, varav 39 procent kommer från lokala* företag. Det kan jämföras med Gagnef som har endast 8 procent av inköpen från lokala företag, eller Ludvika med 63 procent. Skillnaderna är stora.
Så mycket som 28 procent av de kommunala skatteintäkterna i Dalarna kommer från de lokala småföretagen och deras anställda.
- Nu måste det bli ett slut på hemlighetsmakeriet, oavsett om det gäller inköp av en simpel kanelbulle eller upphandling av ett komplicerat vägbygge, så är det våra gemensamma skattemedel som används som betalmedel, säger Eva Cooper.
Brist på insyn
Företagarnas medlemsföretag vittnar om brist på insyn i de offentliga inköpen. Inte minst i inköpen som görs av Sveriges 290 kommuner som faller under den så kallade direktupphandlingsgränsen (vanligtvis upp till 600 000 kronor) som varken behöver annonseras och konkurrensutsättas. I stället är det upp till kommunerna själva att besluta hur inköpen synliggörs. Detta sker i dagsläget på olika sätt, allt från ingen insyn alls till fullt offentliggörande, vilket resulterar i:
• Brist på transparens kring vilka affärsmöjligheter som finns för företagen
• Otillräcklig insyn kring vilka företag som kommunerna har ingått avtalen med
• Ett stort hål av okunskap om hur skattepengarna används