headphones newspaper video-player
Philip Thunborg, Företagarnas expert på hållbarhet och infrastruktur.

Ställ om på ett hållbart sätt

För att den gröna skatteväxlingen faktiskt ska bli just en växling, och inte bara en rad skattehöjningar, behöver regeringen presentera fler åtgärder för sänkta skatter på jobb och företagande, skriver Philip Thunborg.

Företagens hållbarhetsarbete blir allt viktigare för att de ska vara fortsatt konkurrenskraftiga. Många företag tar redan i dag ett betydande ansvar för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Därför är det välkommet att regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har ett starkt näringslivs- och hållbarhetsfokus i januariavtalet.

När höstbudgeten presenteras får vi se prov på parternas första budgetsamarbete. Flera åtgärder har redan satts igång. Företagarna ser positivt på bland annat ett omformat Klimatkliv som kan göra att resurserna för en grön omställning hamnar på rätt plats, ett bränslebyte i form av reduktionsplikt för vägtransporter och flyg, samt ett större resursutnyttjande för att producera biodrivmedel.

Däremot ser vi att det finns ett antal punkter i januariavtalet som i samband med dess gröna skatteväxling behöver ta näringslivets förutsättningar i större beaktande. Bara om företagen är livskraftiga och lönsamma kan de bidra till omställningen.

Vad är då på gång inom området miljöskatter?

För det första är det viktigt att följa den gröna skatteväxling där höjda miljöskatter om 15 miljarder kronor ska växlas mot sänkta skatter på jobb och företagande. Risken finns att skattehöjningarna inte kommer att mötas upp med de skattesänkningar som utlovats, åtminstone inte i närtid. Regeringen bör för trovärdighetens skull vara tydlig med hur den ser på den gröna skatteväxlingens långsiktighet. Själva tanken med en miljöskatt är ju att fasa ut det som är skadligt för miljön, vilket innebär att skattebaserna på sikt försvinner. Då återstår frågan hur beskattningen ska se ut för att täcka in för de förlorade intäkterna.

Vid årsskiftet skärps bonus-malus-systemet, som premierar nyregistrerade fordon med låga utsläpp med en bonus samt avgiftsbelägger fordon med högre utsläpp genom förhöjd fordonsskatt under de tre första åren. Skärpningen sker genom att systemet anpassas till EU:s nya metod för att mäta bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, den så kallade WLTP-modellen. Det innebär att de angivna koldioxidutsläppen från många fordon stiger med omkring 20 procent jämfört med nuvarande system. Nyregistrerade malusbelagda fordon kommer därmed få en betydligt högre skatt vid årsskiftet.

Många som är i behov av att byta ut fordon kommer antingen få ta skattesmällen eller behålla sitt gamla fordon, eftersom utbudet av bonusfordon fortfarande är begränsat, särskilt för vissa branscher som kräver en viss typ av fordon i sin verksamhet. Ett alternativ som vi efterfrågat är att använda nuvarande system till dess att bonus-malus är anpassat efter WLTP, vilket hade gett näringslivet tid att anpassa sig till det nya systemet. Tyvärr blir det inte så.

Snedvriden konkurrens

Kemikalieskatten på elektronik och vitvaror infördes 2017, trots kritik gällande dess miljönytta och effektivitet som styrmedel. Den har lett till en snedvriden konkurrens, eftersom samma varor köpta från utlandet inte beskattas. Trots påtryckningar från riksdagen har en utvärdering uteblivit och enligt januariavtalet ska en liknande skatt på kläder och skor införas 2021. Det är därmed brådskande att genomföra en utvärdering för att ha ett ordentligt beslutsunderlag innan en kemikalieskatt på kläder och skor utreds eller höjningar i nuvarande kemikalieskatt genomförs.

Ytterligare skatter som kommer att presenteras i kommande budget är skatt på plastkassar samt skatt på avfallsförbränning. Därtill framkom i veckan att den automatiska indexeringen av diesel- och bensinskatten återinförs, med 15 öre mer i skatt per liter bensin som följd.

För att den gröna skatteväxlingen faktiskt ska bli just en växling, och inte bara en rad skattehöjningar, behöver regeringen presentera fler åtgärder för sänkta skatter på jobb och företagande. Företagarna lider ingen brist på förslag på sådana skattesänkningar.

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD