Stor skillnad på kommunernas service till företagen i Stockholm
Skillnaden på kommunernas service till företagen är stor i Stockholm. Det visar en ny granskning från Näringslivets Regelnämnd NNR som presenteras idag. Inte sällan är avgifterna mer än dubbelt så höga i den kommun som är dyrast jämfört med den kommun som tar ut lägst avgifter i länet. Men det verkar inte finnas något direkt samband mellan höga avgifter och god kvalitet. Samtidigt riskerar onödigt höga kostnader förknippade med regelefterlevnad att hämma tillväxt och leda till färre jobb och lägre skatteintäkter.
NNR har granskat regeltillämpningen inom fem områden som företagen ofta möter i sin vardag. Det handlar om livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering.
– Det är viktigt att myndighetsutövningen är så pass lika som det går överallt. Det kan inte vara rimligt att det finns stora skillnader på taxor, ledtider och utövandet mellan kommuner, speciellt inte i samma län. Som företagare måste man kunna lita på att om man vill etablera sig i fler kommuner, ska det vara på liknande villkor. Det är bra om kommunerna pratar ihop sig för att förbättra och lära av varandra på olika vis.
Att följa sina ärenden på nätet är en förenkling som vi förespråkar som underlättar både för företagare och skulle kunna frigöra tid för kommunens tjänstemän. Förståelse mellan myndigheter och näringsliv är avgörande och en dialog med ett näringslivsfrämjande perspektiv, där man inte letar fel utan istället underlättar för företagaren att göra rätt. Är den dialog vi önskar.
Vi har även sätt hur kreativa och snabba kommunerna kan vara nu under pandemin för att underlätta för kommunens företagare. Det är nu viktigt att man tar med sig det sättet att agera även efter det att pandemin och dess restriktioner upphört. Företagen behöver all hjälp dom kan få för att underlätta deras återhämtning och på så vis säkerställa jobb och förhoppningsvis öka skatteintäkterna till kommunerna, säger Thomas Byström.
– Skillnaderna är svårmotiverade och det finns anledning för kommunerna att titta på hur avgifter och handläggningstider kan skilja sig så mycket mellan olika kommuner. Det är ingen naturlag som säger att det behöver vara så utan det är snarast en fråga om prioriteringar och effektivitet, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR. Foto: NNR
Huvudsyftet med projektet är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mer enhetligt och kostnadseffektivt för företagen liksom mer förutsägbart.
– Det här är frågor som kommunerna borde prioritera mer. Ungefär 70 procent av företagens kontakter med kommunerna rör tillstånd, tillsyn och kontroll. Det här är kommunernas kärnverksamhet, men trots det prioriteras det allt för lite. Och näringslivsarbetet är ofta inriktat på annat som kanske är roligare för kommunen än myndighetsutövning, men mindre viktigt för företagen, säger Svenskt Näringslivs regionchef Olle Karstorp. Foto: Ernst Henry Photography AB
I länet kostar till exempel ett standardmässigt bygglov mer än dubbelt så mycket i Vallentuna som i Botkyrka. Skulle man även addera planavgiften till den totala kostanden för ett bygglov så uppgår skillnaden mellan länets kommuner till hela 202 280 kronor. Undersökningen visar dessutom att handläggningstiden för ett identiskt bygglov kan skilja mellan en vecka i Danderyd och åtta veckor på Lidingö.
– Alla förstår att det är orimligt att det skiljer över 200 000 kronor och sju veckor i handläggningstid för ett bygglov mellan olika kommuner i Stockholm. För fastighetsägare som vill investera och bygga ut är det viktigt att bygglovshanteringen är förutsägbar både gällande kostnad och tid, säger Henrik Tufvesson näringspolitisk chef på Fastighetsägarna Stockholm. Foto: Fastighetsägarna
Ett serveringstillstånd i Upplands Väsby kostar nästan dubbelt så mycket som i Salem. I Södertälje tar handläggningen 11 veckor längre tid än i Stockholms stad där man bara får vänta en vecka innan man får besked. I Haninge och Nynäshamn kostar livsmedelskontrollen i butikerna 1 480 kronor, men i Sundbyberg får samma butik betala nästan 16 gånger mer eller 23 360 kronor för tillsynen.
Det framstår ofta som rent godtyckligt varför det skiljer så mycket mellan kommunerna. Det kan tyckas handla om småsummor, men många bäckar små. Om man lägger ihop kostnaderna handlar det om ganska mycket pengar och resurser som företagen får lägga på det här och det påverkar naturligtvis förutsättningarna att driva företag, säger Christoffer Rinman, regionchef på LRF. Foto: LRF
Regelförbättring, förutsägbarhet, samt minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider är viktigt både för tillväxten och för företagsklimatet.
– En minskad regelbörda är inte bara bra för företagen utan skulle på sikt leda till fler jobb och därmed högre skatteintäkter för kommunerna, säger Caroline Strindmar regionansvarig på Visita Stockholm. Foto: Visita
I de flesta kommuner finns en ambition om att förbättra kommunens företagsklimat. Fler och växande företag betyder fler jobb och ökade skatteintäkter. Men dessa mål verkar inte vara tillräckligt väl förankrade i länets kommuner. I undersökningen om livsmedelskontroll framkom till exempel att livsmedelsinspektörerna i 11 av länets kommuner inte tyckte att det fanns en tydlig styrning om att myndighetsutövningen ska ha ett näringslivsfrämjande perspektiv.
– Det visar att kommunerna måste fortsätta prioritera sitt näringslivsarbete. Man får aldrig glömma att det är företagare som skapar jobb, som i förlängningen leder till skatteintäkter för kommunen. Man behöver skapa rätt förutsättningar för dessa företagare som är jobbskapare, välfärdsbyggare och samhällsbärare och underlätta för dessa att vilja växa och på så vis skapa mer skatteintäkter, säger Thomas Byström, regionchef på Företagarna.
Han får medhåll av August Liljeqvist.
– Det handlar till syvende och sist om förståelse och respekt för företagande. Kommunerna bör kunna klara av att göra en rimlig prissättning och samtidigt arbeta för att förbättra sin servicenivå. Det finns ingen anledning att kostnader och tidsåtgång ska variera så mycket över kommungränserna som de faktiskt gör idag, avslutar han.
Se hela presentationen här
Om undersökningen
Näringslivets Regelnämnd NNR, har fokuserat specifikt på regeltillämpningen och presenterar nu den fjärde undersökningen om regelförbättring på kommunal nivå. Denna gång är det fem områden som granskats; livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering. För att kunna jämföra kommunerna med varandra har NNR konstruerat fiktiva exempel utifrån vilket frågorna ställts, formulerat enligt nedan:
Bygglov: Frågorna avser en ansökan från ett företag om bygglov för en tillbyggnad av en industrifastighet med 300 kvm. Fastigheten angränsar till ett bostadsområde med 50 småhus. Lovet följer gällande planbestämmelser och ska behandlas enligt plan- och bygglagen. Fastigheten ligger inom detaljplanelagt område. Inga komplicerande faktorer finns.
Serveringstillstånd: Frågorna avser en restaurang/restaurangverksamhet som omsätter alkohol för 1 775 000 kronor per år. Öppet till 02.00. Restaurangverksamheten är nystartad. Om en restaurang med sådan omsättning inte finns inom kommunen, gör en teoretisk uppskattning och besvara frågorna som om en sådan restaurang hade funnits.
Hela resultatet finns på www.kommungranskning.se.