Häromkvällen satt jag och läste en ny antologi utgiven av Entreprenörskapsforum: Från idé till kapital. Min sexåriga dotter smög upp bakom mig, kikade över axeln och utbrast: ”Men pappa! Läser du en bok om enhörningar?” I hennes värld är enhörningar magiska djur. I vår värld är de snabbväxande miljardbolag. Skillnaden mellan de två är mindre än man kan tro – båda är sällsynta, omgivna av myter och får otroligt mycket uppmärksamhet av de egna fansen.
Ekonomiska enhörningar är fantastiska. Men lika viktiga för Sverige och svensk ekonomi är de mindre romantiserade arbetsmyrorna: vanliga företagare som varje dag går upp och sliter för att skapa såväl värde som jobb.
Kan enhörningar trivas i Sverige?
Ökat avstånd mellan bank och företag
Olika företag behöver tillgång till olika finansieringskällor i olika stadier. Många delar av den svenska kapitalmarknaden fungerar förträffligt. Det gäller inte minst tillgången till riskkapital och möjligheten för större företag att listas och handlas på börsen. Andra delar fungerar mindre bra. Här är det svårt att inte blicka mot den vanliga kreditgivningen i form av banklån.
Svensk bankmarknad har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Antalet bankkontor har minskat drastiskt, vilket har ökat såväl det geografiska som mentala avståndet mellan bank och företag. Kreditgivningen präglas i allt högre grad av automatiserade processer, baserade på insamling och analys av hårda data. Utlåningen blir mer opersonlig och transaktionell.
Bankerna vänder landsbygden ryggen
Mjuk information allt viktigare
Utvecklingen ute i företag går dock inte sällan åt rakt motsatt håll. Allt fler företag bygger sin verksamhet på immateriella tillgångar, som till exempel databaser och algoritmer, i stället för materiellt kapital i form av maskiner och fastigheter. Såväl affärsidén som balansräkningen blir mindre standardiserad och mer företagsspecifik. Det kräver tillgång till mer mjuk information om människan bakom företaget. Kreditgivningen skulle behöva vara mer personlig och relationell.
Den divergerande utvecklingen hos banker respektive de företag som behöver kapital leder till att många småföretagare upplever att man står i en ohållbar epic split, där låneansökan möts av oförståelse och ointresse. Det är en av anledningarna till att 8 av 10 småföretag i stället finansierar investeringar med eget kapital och löpande intäkter, enligt vår senaste medlemspanel om företagsfinansiering. Det behöver inte vara dåligt, men det är heller inte riskfritt. Investeringar som är beroende av kassaflöden här och nu blir exempelvis konjunkturkänsliga. Det visas inte minst i den senaste upplagan av Småföretagsbarometern, där många småföretagare vittnar om en svag lönsamhet de senaste åren, som bland annat har lett till att man har avbrutit planerade investeringar. När kassaflödena krymper och osäkerheten ökar blir investeringsbeslut svårare – inte för att idéerna saknas, utan för att marginalerna gör det.
Hamnar pengarna rätt?
Här finns också en mer strukturell utmaning: när tillgången till reguljära banklån försämras, ökar betydelsen av att ha något att belåna – ofta en egen fastighet – eller att ha ett resursstarkt nätverk. Det innebär att kapital inte nödvändigtvis allokeras till de bästa idéerna, utan till dem som råkar ha rätt kontakter eller tillgångar.
Självklart är det bra med en ansvarsfull kreditgivning. Det gynnar vare sig banker, företag eller svensk ekonomi som helhet om lån ges lättvindigt. Men det finns en uppenbar risk att bankerna upplever att man tjänar tillräckligt med pengar på bolån och lån till kommersiella fastigheter och att man därför kan strunta i vanliga småföretag.
Små finansiella risker
En nyligen publicerad studie från Riksbanken visar att kreditförlusterna till följd av företagskonkurser är utomordentligt små. Typiskt sett bara några tusen kronor per kreditförlust! I ett finansiellt system som omfattar tusentals miljarder kronor är det alltså inte i utlåningen till småföretag som de stora finansiella riskerna finns. Trots det prioriterar regeringen att göra det ännu enklare att belåna bostäder. Här finns en uppenbar möjlighet att balansera om kapitalflödena något, från bostäder och fastigheter till vanliga företag.
Ekonomin är ett ekosystem där kapital är den näring som möjliggör för företag att växa. Det ekonomiska ekosystemet behöver en hälsosam mångfald. Då måste kapital också finnas till både för enhörningarna och arbetsmyrorna.