Fladdermöss i vägen för Motalas jättesatsning

Måste det råda en hård målkonflikt mellan det lokala företagsklimatet och skydd av djur och naturvärden? Måste ena sidan vinna och den andra förlora? De frågorna har ställts på sin spets i Motala sedan Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt nyligen upphävt kommunfullmäktiges beslut om detaljplanen för ett Lalandia-vattenland och en ny simhall med hänvisning till förekomsten av fladdermöss.

Skydd av fladdermöss

”Vid en samlad bedömning anser Mark- och miljööverdomstolen att kommunen inte på ett erforderligt sätt har visat att den exploatering som planen medger inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos fladdermusarternas bestånd.” står det i domen från den 8 maj. Den kan inte överklagas.

− Det är ett otroligt tråkigt besked och det känns som ett dråpslag mot Motala, säger Christina Gyberg, ordförande i Företagarna Motala & Vadstena.

Kommunstyrelsens ordförande, Mark Henriksson (M), säger i en kommentar att den politiska ledningen tillsammans med kommunens tjänstepersoner kommer sätta sig in i vad domen innebär och hur kommunen ska arbeta vidare, men att målsättningen inte ändrats.

Ringar på vattnet

Bland Motalaborna behöver Lalandia-projektet ingen närmare förklaring. Det är ingen överdrift att säga att så gott som alla är engagerade, antingen för eller emot, med stark och bred politisk uppslutning för en etablering sedan många år.

I korthet handlar det hela om att det danska företaget Lalandia A/S som driver de två största semesteranläggningarna i Skandinavien vill etablera sig i Sverige och Motala. Enligt en rapport gjord av HUI Research beräknas Lalandia-etableringen bland annat kunna skapa 340 nya arbetstillfällen och 320 000 nya besökare till Motala.

−En sådan här stor etablering ger det lokala företagandet en otrolig skjuts. Alla som driver företag vet att man alltid måste ha en plan B, men det finns en sådan tilltro till allt bra som det här kan föra med sig för oss här i Motalatrakten, säger Christina Gyberg.

En lång historia

Det har varit många turer i Lalandia-projektet. I december 2016 tecknades en gemensam avsiktsförklaring mellan Motala kommun, näringslivsbolaget Tillväxt Motala och Lalandia A/S om att undersöka möjligheten att etablera ett Lalandia i Motala. Det handlar om ett stort vattenland, ett sport- och upplevelsecenter och en semesterhusanläggning i Varamonområdet. Det samarbetsavtalet krönte ett flera år långt arbete med att få en stor etablering i Motala.

−Det kändes fantastiskt efter att ha varit med sedan starten av Tillväxt Motala att en politisk enighet i kommunen tillsammans med bolaget lyckades att skapa förutsättningar för en så stor och unik etablering i Motala, säger Christina Gyberg.

Navet i verksamheten

Det är snarare regel än undantag att detaljplaner överklagas. I Lalandia-projektet som omfattar sammanlagt mer än 280 000 kvadratmeter mark fördelat på flera områden har det pågått processer sedan detaljplanerna antogs i kommunfullmäktige 2018.

Den detaljplan som nu upphävts av Mark- och miljööverdomstolen handlar om det område som heter Tvättsvampen och det är där som huvudanläggningen är tänkt att ligga, själva navet i etableringen. Det handlar om semestercentret med badland, sport- och nöjesaktiviteter, kommunens nya simhall, hotell och semesterbostäder.

−Lalandia-projektet är nu ett sammanhållet projekt. De andra områdena som innehåller bland annat planer på flera hundra semesterstugor hänger ju på att semestercentret blir av, säger Christina Gyberg.

Enligt henne kommer kommunen att kämpa vidare för att hitta en väg framåt. Det finns helt enkelt inte något alternativ till en så stor etablering när det gäller positiva effekter för det lokala företagsklimatet och för att ta vara på Motalas unika förutsättningar.

−Lalandias verksamhet passar och bekräftar vårt redan starka platsvarumärke, Motala Östergötlands sjöstad som handen i handske, säger hon.

Nya tag och nya frågetecken

Sannolikt väntar nu en ny runda med att jobba med nya detaljplaner. Ett orosmoment i det arbetet är att Mark- och miljööverdomstolen inte tagit ställning till andra punkter i överklagandet. Den har konstaterat att det finns fladdermöss och att det är tillräckligt för att upphäva detaljplanen eftersom det är arter som har ett mycket starkt skydd. Även förekomsten av andra arter, som läderbaggen, nämns i överklagandet, men det har alltså inte prövats.

−Det borde gå att hitta en konstruktiv lösning som både tar hänsyn till naturen och utvecklingen av Motala. En fladdermusforskare har ju till och med uttalat sig nu om att det inte är omöjligt att bygga där det finns fladdermöss, säger Christina Gyberg.

MVT: Fladdermusforskare om domen: "Helt onödigt” (betalartikel)

Forskaren är Johnny de Jong som är forskare på Centrum för biologisk mångfald i Uppsala. Enligt honom är poängen med miljöbedömning att en kommun ska kunna göra rätt från början, utan att frågan ska avgöras i domstol, men att det inte alltid fungerar så.

Tålamodsprövande för alla

Nu behöver de nya realiteterna sjunka in och alternativen utkristallisera sig. Under tiden säger Christina Gyberg att hon tänker på all tid som gått till spillo.

−Jag tänker på alla kostnader för kommunen, alla domstolskostnader. Men också på vad etableringen under dessa år och tyvärr även framöver innebär i förlorade skatteintäkter för kommunen som hade givit möjlighet till satsningar i skola och omsorg. Och hur mycket det betyder för en positiv utveckling för företag i många branscher som skapar ökade jobbtillfällen. En eloge till Lalandia som har ett tålamod utöver det vanliga.