Rysslands krig – så påverkas världsekonomin
Världen över fördömer stats- och regeringschefer Rysslands invasion av Ukraina och människor protesterar på gator och torg i städer över hela världen. Även i Ryssland, där det är förenat med stora personliga risker att yppa kritik mot Putins krig, tar människor ställning och tusentals personer har också gripits av polis.
− Företagarna stämmer in i den viktiga kören av fördömanden av kriget, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Fredrik Östbom.
Det kan te sig sekundärt att spekulera om ekonomiska följder av kriget, men det är många som undrar vad det kan få för konsekvenser, både för Sveriges del och för världsekonomin. I artikeln Rysslands krig och Sveriges ekonomi − så påverkas den redogör vi för den svenska ekonomin. Den här handlar om världsekonomin.
− En liten tröst i detta mörker är faktiskt att det vanligaste är att man överskattar hur mycket krig, naturkatastrofer och andra omstörtande händelser betyder för ekonomin på längre sikt, säger Fredrik Östbom.
Sanktioner och motåtgärder
För Ukraina innebär invasionen av förklarliga skäl en förödande ekonomisk kris, men den är sekundär när statens själva överlevnad står på spel och människor dödas och skadas av rysk militär.
För Rysslands del är införandet av många långtgående sanktioner på grund av kriget en faktor som kommer att slå stenhårt mot den ryska ekonomin. Det handlar bland annat om handelssanktioner, utestängning av ryska banker från Swiftsystemet, sanktioner mot landets centralbank och frysta tillgångar och andra sanktioner riktade mot ledande personer i statsledningen och kretsen runt den.
− Det är svårt att överblicka följderna av sanktionerna och motåtgärder, men man bör betänka att den ryska ekonomin är relativt liten, jämfört med landets storlek såväl geografiskt som befolkningsmässigt. Ryssland står för ungefär 2 procent av BNP globalt, vilket är jämförbart med Nordens eller Italiens, säger Fredrik Östbom.
Energiförsörjningen i Europa
En faktor som kan bli viktig för världsekonomin är om energiförsörjningen hotas. Om det sker kan det ha stor negativ inverkan på ekonomin och det finns en uppenbar risk att det blir så i det här fallet.
Europa får ungefär 40 procent av sin naturgas från Ryssland och dessutom importeras rysk olja (Ryssland är en väldigt stor oljeproducent). En betydande del av gasleveranserna går dessutom i gasledningar dragna genom just Ukraina. Om detta flöde stoppas eller minskas får det stor betydelse för energipriserna i Europa och det finns flera sätt som det kan ske på.
− Antingen skulle EU kunna sluta köpa rysk gas, eller så stryper Ryssland försäljningen som ett svar på andra sanktioner från väst, säger Fredrik Östbom.
Vare sig under Afghanistan-kriget på 1980-talet eller Krim-annekteringen 2014 upphörde leveranserna eftersom ett kontraktsbrott skulle skada förtroendet för Rysslands finansiella åtaganden på energimarknaden och därmed minska efterfrågan på rysk naturgas under lång tid framöver. Men kriget i Ukraina kan ha förändrat den kalkylen.
− Det finns även risk för att gasledningarna skadas eller förstörs i kriget. Om de redan höga energipriserna i Europa blir ännu högre på grund av det finns en betydande risk att den europeiska tillväxten blir lägre än tidigare bedömningar, säger Fredrik Östbom.
Negativa följder
Förutom energifrågan kommer både sanktioner och ryska motåtgärder att påverka världsekonomin negativt även på andra sätt. Minskad handel, exportförbud, bojkotter, eventuella handelskrig, reseförbud, frusna tillgångar, utestängning av banker och så vidare, kommer alltid med kostnader. Hur stora dessa kostnader blir beror bland annat på krigets längd och art samt på utformningen av sanktioner och motåtgärder.
− I det här tidiga läget är dessa frågor omöjliga att besvara, säger Fredrik Östbom.