Arbetsrätten ändras med skygglappar på
När arbetsmarknadsminister Anna Nordmark presenterade den senaste hållplatsen på vägen mot en förändrad arbetsrätt under torsdagen tillsammans med Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl var det en märkbart stolt regeringsföreträdare som tog till orda.
− Det här är den största trygghets- och frihetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, sade hon.
Upprinnelsen till den förändringsprocess som nu pågår på arbetsmarknaden finns i januariavtalets skrivningar om att modernisera arbetsrätten från 2019. Att Centerpartiet var med på regeringens pressträff på torsdagen har att göra med att partiet villkorade beslutet om att släppa fram den socialdemokratiska regeringen i somras med bland annat arbetsrätten.
– Vi i Centerpartiet är väldigt stolta över att den här historiska moderniseringen nu kommer på plats, sade Martin Ådahl i en kommentar.
Svårt vara entusiastisk
Det finns ett brett stöd i riksdagen för att genomföra de förändringar som regeringen nu arbetar fram för att ligga i linje med överenskommelsen mellan parterna på arbetsmarknaden. Företagarna delar dock inte entusiasmen.
– Parternas överenskommelse har förtjänster för företag med kollektivavtal. Men över sextio procent av alla företag med anställda har valt att ställa sig utanför partsmodellen. För dem är detta inte alls den modernisering av arbetsrätten som januariavtalet utlovade, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Fredrik Östbom.
Ett exempel på en förbättring jämfört med i dag är att undantagen från turordningsreglerna utökas, från dagens två till tre. Men det är en begränsad framgång och inte lika långtgående som det förslag som lades fram i den Las-utredning som tillsattes genom januariavtalet och utgjorde ett alternativ till den överenskommelse mellan parterna som nu ska genomföras. Enligt den utredningen skulle det vara möjligt att göra fem undantag.
När det gäller det nya omställnings- och kompetensstödet och omställningsstudiestödet menar Företagarna att det finns en risk att det kommer att öka företagens kostnader för att anställa och bidra till att förstärka insider/outsider-problemet på svensk arbetsmarknad.