podcast news play företagaren I media förmån

Vässad yrkeshögskola kan mota kompetensbrist

Yrkeshögskolan är inte dimensionerad för småföretagens behov av nya yrkeskunskaper och vidareutbildning av personal. Företagarna välkomnar därför en utredning om hur den kan bli bättre.
Publicerad 21 okt 2021
Foto: Shutterstock.com

Regeringen gav på onsdagen en särskild utredare i uppdrag att föreslå förändringar i yrkeshögskolans regelverk. Det är Maria Bernhardsen, till vardags policyexpert inom kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, som fått uppdraget som ska redovisas senast den 15 juni 2023.

− Det är välkommet att yrkeshögskolans förutsättningar utreds noga och det är nödvändigt att det leder fram till förändringar som gör att dess möjligheter bättre kan tas tillvara, säger Företagarnas utbildningspolitiska expert Anna Libietis.

Syftet med utredningen är att kunna ge yrkeshögskolan stabila, effektiva och hållbara förutsättningar att utvecklas. Det sker mot bakgrund av att regeringen som en del av det så kallade kunskapslyftet fördubblat antalet årsplatser på yrkeshögskolan under perioden 2014-2021, till dagens 50 000 årsplatser och nästan 80 000 studerande. Sedan 2020 finns också kurser och kurspaket med flexibel studietakt och ofta på distans med i yrkeshögskolans uppdrag och utbud.

− Företagarna tycker att utbyggnaden av yrkeshögskolan varit bra, men behovet är långt större än vad den kunnat leverera inom satta ramar och det behövs mer av flexibilitet som gör att småskaliga behov kan fångas upp, säger Anna Libietis.

Trots att ansökningarna från utbildningsanordnarna baseras på behov hos och avsiktsförklaringar med näringslivet visar sammanställningen hos Myndigheten för yrkeshögskolan att en av tre ansökningar om att bedriva utbildning får avslag. För korta utbildningar är det så liten andel som 16 procent av ansökningarna som beviljas.

− Det finns ett mycket stort behov av både ny yrkeskompetens och kompetensutveckling för befintlig arbetskraft. Därför krävs ytterligare politiska beslut för att ge yrkeshögskolorna långsiktiga ekonomiska möjligheter att fortsätta expandera, säger Anna Libietis.

Under många år har småföretag vittnat om svårigheten att växa på grund av att de inte finns någon att anställa. Inom flera branscher väntas den redan påtagliga kompetensbristen förvärras ytterligare. Samtidigt har yrkeshögskolan under de tio år den funnits kunnat motverka en del av problemet och blivit en viktig pusselbit i utbildningssystemet. Arbetskraft med yrkesutbildning från gymnasieskola och eftergymnasial nivå är allra mest efterfrågad i företagen och nio av tio elever får arbete inom den bransch de är utbildade för.

− Småföretag har var för sig små behov av kompetens och kompetensutveckling, men sammantaget är behoven mycket stora. Därför är det viktigt att utredningen tittar på lösningar som gör att yrkeshögskolan bättre lyckas fånga upp småföretagens behov när utbudet av program och kurser bestäms och dimensioneras, säger Anna Libietis.

Företagarna anser även att det behövs tydliga incitament för utbildningsanordnare att anordna kurser och utbildningar efterfrågade av arbetsmarknaden där antalet elever är få eller geografiskt spridda.

Taggar
Fler nyheter från Företagarna

Det här ska du fokusera på Damberg!

Mikael Damberg presenterades som ny finansminister. Företagarnas skattepolitiska expert, Patrick Krassén, presenterar nu fem förslag på reformer som den nytillträdde finansministern bör fokusera på.

Styr upp Arbetsförmedlingen

Regeringen måste styra upp Arbetsförmedlingen vars ledning tycks vilja göra allt utom att arbeta med sitt kärnuppdrag, skriver Företagarna i Expressen.

Företagarnyheter från hela Sverige


Lyssna på Företagarpodden


Krönikor från våra politiska experter

Företagarna Granskar

Granskning: Regelbörda

Det borde vara lätt att göra rätt men regelbördan är fortfarande en av de största utmaningarna för landets företagare. Hotellägare Thérèse Liljeqvist en av dem.