Dyr och dålig arbetsmarknadspolitik

Många företag hämmas av att de inte kan finna rätt personer att anställa för att möta upp ökad efterfrågan och expandera verksamheten. Samtidigt visar forskning från Entreprenörskapsforum att 800 000 utrikes födda i arbetsför ålder saknar självförsörjning. Detta är sammantaget en stor utmaning för arbetsmarknaden och utbildningssystemet.

Trots utmaningen riktar sig den massiva satsning på ett nytt omställnings- och kompetensstöd som ska genomföras som en del av parternas överenskommelse om arbetsrätten inte till de som står utanför arbetsmarknaden och den tar inte heller hänsyn till företagens behov. Det skriver Företagarnas arbetsmarknads- och socialförsäkringsexperten Erik Ageberg tillsammans med Anna Libietis, Företagarnas utbildningsexpert, i en debattartikel i fackföreningstidningen Arbetet.  

De skriver att det finns tydliga likheter mellan partsöverenskommelsens omställnings- och kompetensstöd och det friår som fanns mellan åren 2005 och 2007 samt dess efterföljare som inte blev av: utvecklingstid. Båda bär Miljöpartiets signum och båda kritiserades från såväl vänster som höger för att vända sig till redan väletablerade grupper på arbetsmarknaden:

”Företagarna var kritiska mot båda förslagen, och inte särskilt roade. Det är landets mindre och växande företag som påverkas allra mest av kompetensbrist och administration.

Med tanke på den samlade kritiken från både arbetsgivare och fackförbund var det därför förvånande att Svenskt Näringsliv och PTK föreslog en närmast identisk lösning i den så kallade partsöverenskommelsen om omställnings- och kompetensstöd.”

Parternas lösning beräknas kosta skattebetalarna 11 miljarder kronor om året, utan att lösa de mest akuta problemen med kompetensbrist och att Sverige närmar sig ett läge där var tionde arbetsför svensk inte arbetar.