Nästan ny regeringschef − vem kör egentligen?
Artikeln är uppdaterad efter Miljöpartiets pressträff om att partiet lämnar regeringssamarbetet.
Artikeln är uppdaterad efter Magdalena Anderssons pressträff om att hon begär att bli entledigad.
På onsdagsmorgonen blev Socialdemokraternas partiordförande Magdalena Andersson historisk genom att röstas fram till Sveriges första kvinna på statsministerposten. Den symboliska omröstningen hamnade dock genast i skuggan av det skakiga parlamentariska läget. Innan dagen var slut hade hon kallat till en pressträff om att hon begärt att bli entledigad.
Vad är det som har hänt?
Socialdemokraterna lyckades i sista stund före statsministeromröstningen försäkra sig om Vänsterpartiets passiva stöd, jämte det likaledes passiva stödet från Centerpartiet och från den politiska vilden Amineh Kakabaveh.
Uppgörelsen med Vänsterpartiet om ett speciellt garantitillägg för 700 000 pensionärer utanför statsbudgeten fick Centerpartiet att meddela att partiet inte skulle stödja regeringens budget. När riksdagen röstade om statsbudgeten på onsdagseftermiddagen föll budgetpropositionen och i stället vann det gemensamma budgetförslaget från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna stöd i riksdagen.
Detta fick i sin tur Miljöpartiet att göra verklighet av hotet att lämna regeringssamarbetet med Socialdemokraterna. På en pressträff under eftermiddagen meddelade språkrören Per Bolund och Märta Stenevi att Miljöpartiet lämnar regeringen.
Eftersom det uppkomna läget innebar att riksdagens stöd för Magdalena Andersson skulle behöva prövas än en gång, eftersom regeringsunderlaget ändrats, agerade den nyvalda statsministern med att begära att bli entledigad innan hon ens hunnit tillträda.
− Sverige styrs med negativ parlamentarism. Det innebär att det räcker att regeringen inte har en majoritet i riksdagen mot sig. Tanken med det är att det ska vara lättare för en regering att genomföra sin politik, men nu gäller oppositionens budget, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Fredrik Östbom.
Fler måste arbeta
Riksdagen debatterade under onsdagen förslagen till statsbudget. Budgetförslaget från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna omfattar justeringar med cirka 20 miljarder kronor jämfört med regeringens budgetproposition.
Högeroppositionens budgetförslag som riksdagen röstade för innehåller bland annat sänkt bensinskatt (2,4 miljarder), jobbskatteavdrag (8 miljarder), sänkta kostnader för att anställa långtidsarbetslösa (0,9 miljarder), en riktad satsning på polislöner (0,4 miljarder) samt mer pengar till Polisen, Tullen och Kustbevakningen (1,0 miljard).
Oppositionspartierna betalar dessa satsningar genom att säga nej till en del av regeringens förslag, bland annat familjeveckan (3,4 miljarder), förvärvsavdraget (9 miljarder), köp av skog (2 miljarder), byggsubventioner (1,3 miljarder) samt extratjänster (1,5 miljarder).
− Sverige har många utmaningar och vi behöver fler som arbetar och bidrar till vår gemensamma välfärd. Därför är det positivt med förslag som stärker arbetslinjen, vilket högeroppositionens budgetförslag gör genom sänkt skatt för dem som arbetar, säger Fredrik Östbom.