Arbete före bidrag

Regeringens politik urholkar arbetslinjen, skriver Företagarnas expert på arbetsmarknad och socialförsäkringar, Erik Ageberg, i en debattartikel i Svenska Dagbladet apropå första maj.

Hög andel långtidsarbetslösa

Sverige har nu 200 000–300 000 långtidsarbetslösa – en andel som ligger bland Europa högsta. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, som Stefan Löfven drev inför valet 2014, var regeringen långt ifrån att uppnå. Samtidigt saknas ordentliga förslag för att lösa problemet.

Incitament för att arbeta urholkas

Snarare har regeringen gått i motsatt riktning och minskat skillnaden mellan att arbeta och att vara arbetslös, skriver Erik Ageberg i debattartikeln. Beslutet att förändra regelverket för a-kassan så att det knappt krävdes någon kvalifikation kan bli förödande. Därtill har ersättningen höjts till 26 400 i månaden. Det är över 7 000 kronor mer i månaden än den genomsnittliga totala pensionen (Pensionsmyndigheten, siffror från 2019).

Varför jobba om bidrag är så höga?

Införandet av en familjevecka (mer ledig tid från jobbet på arbetsgivarens nota), höjningen av garantipensionen, försöken att permanent försöka ta bort karensavdraget och minskade kontroller inom sjukförsäkringen är åtgärder som minskar antalet i arbetskraften och incitamenten till arbete.

Varje enskild förändring kan motiveras för att lösa ett givet problem, men tillsammans undergräver de hela fundamentet som systemet står på. Varför slita ett helt arbetsliv om pensionen inte blir högre? Varför ta ett jobb för 28 000 kronor i månaden om ersättningen från a-kassan är nästan lika hög? Varför driva ett företag med långa arbetsdagar och kort semester (om ens någon), när de skatter man betalar in läggs på ytterligare betald ledighet för starka väljargrupper?