Systemfel gör att hyresstödet inte används

Den 2 juli öppnade en ny ansökningsperiod för hyresvärdar som sänkt den fasta hyran för hyresgäster i branscher som drabbats hårdast av pandemin. Det är den tredje i ordningen. Den nu aktuella stödperioden avser kompensation för hyresnedsättning som gjordes under perioden från den 1 april till och med den 30 september.

Bara en tiondel har betalats ut

Genom att ansöka om kompensation hos Boverket kan hyresvärdarna som uppfyller villkoren få stöd som motsvarar hälften av nedsättningen. Hittills har det dock inte varit skralt med utbetalt stöd. Ekonomiekot rapporterade på fredagen att knappt 1,4 miljarder kronor betalts ut, trots att 14 miljarder kronor satts av till hyresstödet.

− Jag skulle inte säga att det är svalt intresse, snarare tvärtom. Däremot menar vi att det finns ett inneboende systemfel i det här stödet som gör att det inte använts i så hör grad som regeringen hoppades på, sade Företagarnas näringspolitiska expert Pontus Lindström i radioinslaget.

Inbyggd tröghet i stödet

Till skillnad från andra corona-stöd, som exempelvis korttidsstöd och omställningsstöd, betalas hyresstödet inte ut direkt till det krisdrabbade företaget. I stället bygger det på en förhandling mellan hyresvärdar och hyresgäster och en kompensation i efterhand till hyresvärden – om ansökan blir beviljad.

– Att utbetalningen handläggs efter själva nedsättningsperioden har skapat en stor osäkerhet för hyresvärdarna – om stödet inte beviljas får ju hyresvärden ta hela kostnaden, säger Pontus Lindström.

Till Ekonomiekot säger näringslivsminister Ibrahim Baylan i en skriftlig kommentar apropå Företagarnas kritik att regeringen anser det mer effektivt att använda det system som redan finns på plats än att ändra dess konstruktion.

– Om man ska säga något positivt om hyresstödet så är det att det har kunnat nyttjas även av nystartade företag, eftersom det till skillnad från omställningsstödet och omsättningsstödet inte är baserat på en jämförelseperiod, säger Pontus Lindström.