Fakta eller feeling? – om betydelsen av tillförlitlig statistik

Coronaåret 2020 har mer än någonsin visat betydelsen av bra statistik för att fatta rätt beslut. Brist på tillförlitlig statistik kan leda till helt felaktiga beslut med förödande konsekvenser för företag och samhälle. Men även bra statistik kan leda fel om användaren av statistiken, medvetet eller omedvetet, fokuserar på fel saker. Det händer när fakta inte lyfts fram korrekt eller om man väljer att blunda för hur verkligheten faktiskt ser ut. 

Var tionde sysselsatt i Sverige är en företagare. Företagen runt om i hela vårt land är motorn i Sveriges maskineri. Företagare skapar välstånd och sysselsättning åt sig själv och åt andra. Företagare sliter hårt varje dag för att driva sitt företag och Sverige framåt. Dessutom lägger företagen ner åtskilligt med tid varje år som statistikleverantör till olika myndigheter. 

I Sverige finns 28 statistikansvariga myndigheter som tillsammans samlar in och publicerar officiell statistik inom sina respektive områden. Det är i grunden viktig statistik om hur samhället ser ut och fungerar. Den första analysen av statistiken gör vanligen myndigheten själv. Den som tolkar statistiken har också makten att välja perspektiv. Men tyvärr så döljs sanningen många gånger i mängden data. Myndigheterna väljer att lyfta fram sin bild av verkligheten. Egna subjektivt valda vinklingar – tyvärr sällan ur ett företagarperspektiv. 

Statistik misstolkas 

Varje dag bombarderas vi med ny statistik. Ibland rapporteras statistik bara med en enkel siffra. Exempelvis den dagliga rapporteringen av antalet döda personer i Covid-19. Hur många nya dödsfall som rapporterats in den aktuella dagen. Den direkta reflektionen är att det måste ha varit många som har dött i Sverige under 2020, åtminstone från mitten av mars och framåt. Den bilden förstärks av mediabilden om hur Sverige sticker ut internationellt med många fler dödsfall än i våra grannländer.   

Det viktiga är då att zooma ut och få ett helhetsperspektiv. Då inser man att antalet döda under förra året går till historien – som året då väldigt få dog i Sverige. Faktum är att förra året ser ut att bli det tredje minst dödliga året under de senaste 50 åren. Det är inte direkt den bilden som fastnat på näthinnan när vi dagligen matas av höga dödstal i Sverige.  

Jag vill inte på något vis förminska pandemin och motsätter mig inte att vi gemensamt måste bekämpa pandemin på bästa sätt. Den övergripande strategin som samtliga länder mer eller mindre följer är logisk – begränsa smittspridning och vaccinera. Jag tänker inte heller ge mig på att analysera Sveriges coronastrategi. Det överlåter jag till andra att göra.  

Men 2020 går tyvärr till historien på andra sätt än i dödsfallsstatistiken, med bland annat ett historisk stort BNP-fall andra kvartalet, ett digitalt språng och ändrade konsumtionsmönster, social distansering och stigande arbetslöshet. Allt detta med stora konsekvenser för samhället och många företagare har drabbats särskilt hårt av pandemins följdverkningar. 

Beslut uteblir när statistik saknas

För att kunna rikta in åtgärder där behoven är som störst, behöver man alltid ett bra statistikunderlag att utgå ifrån. Ett sådant prioriterat område är att bekämpa brott mot företag. Alla dessa brott kostar samhället enorma resurser, inte bara mätt i pengar, utan både i individuell otrygghet och sämre framtida tillväxtpotential när investeringar uteblir och företag lägger ner. Hur ska vi kunna stoppa brott mot företagare om vi saknar rätt underlag? I den offentliga brottsstatistiken saknas tyvärr en viktig indelning för att kunna se skillnad på brott som drabbar privatpersoner och brott riktade mot företag. Den statistiken behöver omedelbart komma på plats för att kunna sätta in rätt åtgärder. 

För att öka tryggheten för företagare behöver också fler brott klaras upp än vad som är fallet i dag. Då skulle också fler företagare vara benägna att anmäla alla brott som de utsätts för. Tyvärr så finns det i dag ett stort mörkertal i anmälningsbenägenheten bland företag. Risken är att politiker resonerar som så att de brott som inte syns, inte finns. Det skulle vara förödande för samhällsutvecklingen.  

Kompletterande statistik, där statistik saknas 

När vi på Företagarna ser brister i den offentliga statistiken så behöver vi ta fram egen statistik. Ta fram kompletterande statistik där perspektiv saknas. Statistik där detaljer inte finns. Det gör vi antingen genom att vidareförädla och belysa viktiga detaljer i redan framtagen offentlig statistik. Men vi behöver också genomföra egna undersökningar bland våra medlemmar för att kunna ge en kompletterande verklighetsbild. Det ger oss fakta som andra saknar. En viktig kunskap som kan ge inflytande och bidra till bättre förutsättningar för landets företagare.  

Beslut måste bygga på fakta 

Många älskar att gå på magkänsla. Att gå på magkänsla kan vara rätt i yttersta nödfall, när bättre alternativ saknas. Men i grunden behöver vi verka för mer faktabaserade beslut. Faktabaserade beslut som ser till helheten och samtidigt fångar upp de viktigaste nyanserna.  

Det går inte heller att bara välja ut de ”fakta” som passar bäst in i sin egen verklighetsbild. Känslan behöver stå tillbaka när statistik och kunskap säger någonting annat. Då har jag känslan – feelingen – att det här kommer att gå bra.  Nu lämnar vi coronaåret 2020 bakom oss och ser fram emot ett starkt 2021.