Regeringens slarv med immaterialrätt
Många företags största värden ligger i sådant som inte att ta på, till skillnad från maskiner och fastigheter. Immateriella tillgångar kan vara allt från arbetsmetoder och affärsmodeller till databaser och design.
För att den kunskapsbaserade ekonomin ska blomstra måste företag kunna lita på att det går att hantera och skydda sina immateriella tillgångar på ett effektivt och rättssäkert sätt. Om det svenska systemet håller måttet är det ingen som i dag kan ge ett tillfredställande svar på. Den utvärdering som utlovats har inte ens startat.
Hur bra är kvaliteten på domarna?
I en debattartikel i Dagens Juridik skriver Patrick Krassén, Företagarnas ansvarige för immaterialrättsfrågor, tillsammans med representanter för Svenska Industrins IP Förening, Sveriges Patentbyråers förening, Svenskt Näringsliv och FICPI Sweden att det nu krävs en grundlig utvärdering.
− Om tvister kring affärsviktiga frågor som varumärken och patent tar för lång tid, eller kvaliteten på domar inte är tillräcklig, kanske företag drar sig för att använda rättssystemet för att skydda sina immateriella tillgångar. Särskilt för småföretag, med mindre ekonomiska muskler, vore det problematiskt. Därför behöver en utvärdering göras, så vi får kunskap om hur domstolarna fungerar, säger Patrick Krassén.
Domstolsreform för fem år sedan
Bakgrunden är att Sverige fick en ny domstolsordning 2016 som innebär att mål inom immaterialrätt, konkurrensrätt och marknadsföringsrätt samlas till nya domstolar. Specialdomstolarna Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten lades ner och de särskilda domstolana Patent- och Marknadsdomstolen (PMD) och Patent- och Marknadsöverdomstolen (PMÖD) inrättades i Stockholms tingsrätt och Svea Hovrätt.
− När de tidigare specialdomstolarna Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten lades ned, och de nya domstolarna inrättades, fanns en oro att handläggningstiderna för mål skulle förlängas. När det gäller till exempel patentmål fanns det en kritik redan innan reformen mot hur lång tid de tog, säger Patrick Krassén.
Utvärderingen har inte startat
I samband med reformen bestämde regeringen att reformen skulle följas upp och utvärderas. Genom att titta på handläggningstider och kvalitet i dömandet – inklusive kompetensuppbyggnaden på lång sikt – och göra konsekvensanalyser för både enskilda och det allmänna skulle det gå att få en klar bild av reformens effekter. Det uteslöts inte heller att det skulle kunna finnas ett behov av att justera domstolarnas behörighet eller göra andra förändringar i regelverket.
Utvärderingen skulle ske i tre steg – två, tre och fem år efter inrättandet av de nya särskilda domstolarna. Men inget har hänt.
”Enligt regeringen skulle redan två uppföljningar ha gjorts. Viktiga frågor om handläggningstider, domarrekrytering och kvalitet kvarstår obesvarade”, skriver debattörerna i Dagens Juridik.
− Det här är en alldeles för viktig fråga för att lägga åt sidan. Den påverkar hela vår ekonomi. Utvärderingen måste snarast göras, säger Patrick Krassén.