Utan människor vore ett företag ett juridiskt skal som äger döda ting. Det är först när någon driver verksamheten som företaget får förutsättningar att blomstra. Det krävs inte bara skickliga företagare. Därutöver behövs oftast anställda som med sina idéer, kunskaper, attityder och egenskaper bidrar med den kompetens som krävs för att företaget ska nå sin fulla potential. Det är därför lönekostnaderna utgör en så stor del av många företags samlade kostnader.

När de anställda inte kan leverera det de är satta till att göra skapar de inte värde, utan genererar bara kostnader. Det är ohållbart i längden för företaget. Konsekvenserna av att inte kunna leverera har blivit smärtsamt tydliga under coronakrisen och är anledningen till att så många företag har varit tvungna att använda sig av stödet för korttidsarbete och permittera anställda på upp till 80 procent av arbetstiden. Det finns helt enkelt inte arbete att utföra.

Tillåter arbetsrätten kompetensutveckling? 

Många anställda är alltså friställda denna vår. Samtidigt begränsar myndigheternas restriktioner för att hindra smittan vad man kan ta sig för med denna tid. En fråga som bubblat upp till ytan under de senaste veckorna är därför om det finns ett gyllene tillfälle för att göra riktade insatser för kompetensutveckling, men tillåter arbetsrätten det?

− En dialog, uppmuntran eller erbjudande från arbetsgivare kan vara väldigt välkommet, men samtidigt måste vi höja ett varningens finger. Även om det finns en överenskommelse mellan företaget och de korttidspermitterade om att utbildningen inte ska ses som arbetstid är det inte säkert att Tillväxtverket kommer att se det på samma sätt när de gör sin avstämning över stödet, säger Malin Påhls Hansson, Företagarnas expert på kompetensförsörjning.

Arbetstid eller inte arbetstid, det är frågan

Det kan finnas bestämmelser i lokala kollektivavtal som gör det möjligt att ha inslag av kompetensutvecklande insatser eller bisysslor under tid som den anställde befinner sig i korttidspermittering. Tillväxtverket har även ställt sig positivt till arbete med kompetensutveckling under arbetsbefriad tid, med motiveringen att näringslivets kompetensförsörjning är en avgörande tillväxtfråga på lång sikt. Däremot finns det ingen tolkning om vad som ska gälla för ett företag som inte har kollektivavtal och erbjuder kompetensförhöjande åtgärder under den tid som den anställde är friställd.

I värsta fall kommer den kompetensutvecklingen ses som arbetad tid och då har företaget begärt stöd för korttidsarbete för tid som Tillväxtverket bedömer att de anställda varit i tjänst. Vad händer med stödet för korttidsarbete då? Kommer Tillväxtverket dra in det eller se genom fingrarna och låta företagen erbjuda kompetensutvecklande insatser på ”arbetsbefriad tid” som den anställde ska delta i? Det vet vi inte ännu.

− Företagarna anser att det vore bra om det kom tydliga riktlinjer om möjlighet att satsa på kompetensutveckling under korttidspermittering utan att det för den skull ska ses som arbetad tid. Om arbetsgivaren satsar pengar på kompetensutveckling behöver företagen veta att det inte kommer ses som arbetad tid av Tillväxtverket och påverka stödet för korttidsarbete, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarnas expert på arbetsrätt.

Ta tillvara på möjligheten

Det råder ingen tvekan om att det kan finnas ett stort behov av kompetensutveckling. Digitaliseringsprocesser och hållbarhetsutmaningar skapar ett förändringstryck i hela samhället. I Företagarnas undersökningar ser vi också sedan länge att kompetensbrist är det viktigaste tillväxthindret för små och medelstora företag. Men den visar också att företagen efterlyser statliga incitament och ekonomiska förutsättningar för att kunna genomföra behövda kompetensutvecklingar. Nu kan det var ett gyllene tillfälle att låta arbetstagaren under ”permitteringstiden” genomgå kompetensutveckling med bibehållet stöd för korttidsarbete.

− Men med erfarenhet av Tillväxtverkets tolkningar som ändrar sig dag från dag kan vi inte rekommendera våra företag att satsa på det. Det vore dock önskvärt att lagstiftningen tydligare tillät detta under ”permitteringstiden” för det skulle vara till gagn både för samhället och företagen, säger Lise-Lotte Argulander.