Ny giv om arbetsförmedlingen
Det har stormat kring reformeringen av Arbetsförmedlingen. Under hotet om misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) från Vänsterpartiet, uppbackat av krav från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, meddelade regeringen och de båda samarbetspartierna, Centerpartiet och Liberalerna på måndagen nya besked om reformens tidplan och inriktning.
Det nya beskedet som lades fram i en debattartikel i Aftonbladet undertecknad av Stefan Löfven (S), Per Bolund (MP), Anders W Jonsson (C) och Nyamko Sabuni (L). Företrädarna för de fyra partierna skriver dels att tidsplanen för reformeringen förtydligas och justeras, dels att reformeringen av Arbetsförmedlingen inte ska vila på LOV.
Företagarnas arbetsmarknadspolitiska expert Malin Påhls Hansson och expert på offentlig upphandling, Magnus Johansson, sätter in det nya beskedet i sitt sammanhang.
Vad betyder det att reformeringen av Arbetsförmedlingen skjuts upp ett år?
Det är bra att ge mer tid och därmed bättre förutsättningar att analysera, förbereda och bygga den reformerade myndigheten. I Januariavtalet slogs det fast att reformen av Arbetsförmedlingen skulle vara klar under hösten 2021. Enligt måndagens besked ska den reformerade myndigheten stå klar 2022.
Företagarna ser ljust på möjligheten att komplettera myndighetens analysarbete med perspektiv som är avgörande för att bygga en bättre fungerande myndighet. I detta finns även chans att fokusera mer på en bättre fungerande kompetensförsörjning, vilket dessvärre tappats bort i regeringens analysuppdrag till Arbetsförmedlingen i höstas.
Företagarnas vill se tydligare kontaktytor till arbetsgivarna, då efterfrågeperspektivet en förutsättning för att kunna bygga rätt strukturer för att leverera utbud på arbetsmarknaden. För att göra det krävs tydligare incitamentsstrukturer som gör att arbetsgivare anlitar myndigheten och de externa aktörerna när de behöver tillsätta tjänster och – än viktigare – vid utlysning av tjänster hos företagen.
Det nya beskedet garanterar en stärkt arbetsförmedling i hela landet. Hur ska det gå till?
Det råder fortfarande oklarhet kring hur Arbetsförmedlingens närvaro ska se ut i landet. Däremot bygger fortfarande en stor del av den reformerade myndigheten på en utbyggd digital infrastruktur, med syfte att garantera likvärdig service i hela landet, men även i ledet att förbättra, förenkla och förkorta ledtider. De digitala tjänsterna förutsätter samtidigt en god användarvänlighet. Myndighetens analysrapport som publicerades 1 november bygger uteslutande på arbetssökandes perspektiv att få ett jobb. En direkt konsekvens av det uppdrag som regeringen gav innan sommaren. Genom att ge myndigheten mer tid att reformera myndigheten finns tid och möjlighet att lyssna in efterfrågeperspektivet och bygga tjänster som tilltalar både arbetsgivare och arbetssökande. Ett arbete som även bidrar till att möta den digitala strukturomvandlingen på svensk arbetsmarknad.
Vid sidan av en utbyggd digital infrastruktur blir samverkan och ett fungerande samarbete mellan myndighet, kommun och arbetsgivare på såväl lokal och regional nivå avgörande för en fungerande kompetensförsörjning. Fungerande samverkan mellan arbetsgivare och myndighet är även en förutsättning för att ta fram relevant och förankrad arbetsmarknadsutbildning.
Vad betyder det för företagare att Arbetsförmedlingens reform inte längre ska vila på LOV?
Konkurrensutsättningen av Arbetsförmedlingens stöd- och matchningsfunktion ska enligt beskedet från regeringen och samarbetspartierna inte längre vila på LOV, utan i stället på upphandlingsformer som är mest ändamålsenliga för respektive tjänst. Företagarna anser att det viktigaste med reformen av Arbetsförmedlingen trots allt är att tjänsterna ska konkurrensutsättas. Detta kan göras på olika sätt. Ett LOV-system är mer flexibelt i sin utformning än vad en offentlig upphandling skulle tillåta. Oavsett vilket system som väljs är det viktigt att det inte ställs för höga trösklar för småföretag att kunna delta, och att leverantörsmångfald beaktas vid kravställandet.