Början på slutet för Brexit-följetongen
Valet i Storbritannien på torsdagen blev en storseger för det konservativa partiet och premiärminister Boris Johnson som lovat att ”få Brexit gjort”. EU-utträdet har dominerat brittisk politik ända sedan folkomröstningen 2016. Frågan på mångas läppar är därför helt naturligt, vad händer nu?
Boris Johnson har sagt att han kommer att leverera Brexit den 31 januari. För att göra det behöver parlamentet godkänna den så kallade WAB-lagen, som står för Withdrawal Agreement Bill. Det är den lag som beskriver hur Storbritannien ska lämna EU.
− Sannolikheten att det blir en mjuk Brexit i januari har skjutit i höjden i och med valresultatet. De konservativa har varit splittrade till avtalet, men nu när folket sagt sitt kan premiärministern gå fram med större legitimitet. De nyvalda konservativa parlamentsledamöterna har alla lovat rösta för lagen, säger Theresa Ryberg, Företagarnas expert på EU-frågor och internationell handel.
Övergångsperiod
Om det osannolika skulle inträffa att det brittiska parlamentet röstar nej till WAB-lagen blir konsekvensen att Storbritannien kraschar ut ur EU – en hård Brexit. Men bara för att parlamentet tvärtom röstar igenom lagen betyder det inte att Storbritannien träder ut ur unionen den 31 januari. Det som då händer är att en övergångsperiod som sträcker sig under hela året börjar. Under den tiden ska den framtida relationen mellan Storbritannien och EU benas ut i detalj. Ett knappt år är en mycket kort tid för den typen av komplexa förhandlingar. Som en jämförelse kan man nämna att förhandlingarna om CETA-avtalet mellan Kanada och EU började 2009 och avslutade först 2014.
− Det är ingen enkel uppgift som väntar. Dels finns det stora intressekonflikter mellan Storbritannien och EU, dels är det en enorm materia som måste gås igenom innan det finns ett avtal på plats om handel. Det är bokstavligt talat bestämmelser som måste komma på plats för miljontals varor och de ska beslutas vara för vara, säger Theresa Ryberg.
Risk för försenad hård Brexit
Om inte parterna når ett avtal under året och om inte tiden för förhandlingarna i så fall förlängs, kan Storbritannien ändå komma att krascha ut ur EU vid slutet av 2020. En sådan försenad hård Brexit vore inte önskvärt för vare sig regeringen i London eller för EU-länderna. Någon rak utstakad väg ligger dock inte framför Boris Johnson.
− Brexit är som att ett ägg skulle få för sig att hoppa ur omeletten. De senast fyrtio åren har Storbritannien varit en del av arbetet med att ta bort hinder för handel mellan medlemsländerna. Den inre marknaden hänger ihop. Nu ska fyra decennier av integration försvinna på extremt kort tid, säger Theresa Ryberg.
Skaffa Eori-nummer
Vad är då viktigast att tänka på som företagare nu om man har affärer med Storbritannien?
− Det gäller att använda status quo-perioden till att förbereda sig noggrant. Vi ser många signaler om att brittiska näringslivet vill fortsätta som vanligt att handla med sina kollegor i EU, men det kommer att bli dyrare och sannolikt krångligare. Om jag ska ge ett konkret råd är det att redan nu kontakta tullen och ansöka om ett så kallat Eori-nummer. Det är ett id-nummer som företag kommer behöva ha för att handla med Storbritannien, säger Theresa Ryberg.
Vilken tidszon gäller för EU-utträdet?
Det finns många praktiska frågor kring brexit. Är det till exempel Brysseltid eller Londontid som räknas vid ett EU-utträde? Svaret på den frågan och många, många andra står att finns på Tullverkets sida med frågor och svar kring brexit.