Betaltider för fakturor mellan företag tenderar att öka och de mindre företagen hamnar i regel på den ”förlorande sidan”. Förenklat tvingas man betala sina utgifter inom 30 dagar, samtidigt som de egna kundfakturorna – som ju ger inkomsterna – utbetalas över en längre tidshorisont. I många fall efter dubbelt eller tre gånger så lång tid.

I Sverige har de genomsnittliga betaltiderna ökat, och vi ligger nu på 17:e plats inom EU. Många företag vittnar dessutom om att den negativa utvecklingen har accentuerats under det senaste året, bland annat genom nya avtalsupplägg.

En konsekvens av de långa betaltiderna blir att företag tvingas agera bank och ligga ute med mycket pengar. I förlängningen leder det till försämrade förutsättningar för investeringar och tillväxt, något som i sin tur har negativ påverkan på hela det svenska näringslivets konkurrenskraft och samhällsekonomin i stort. Därför är det nödvändigt att korta betaltiderna i näringslivet.

Näringsminister Mikael Damberg har också uppmärksammat de långa betaltiderna och tydligt uppmanat näringslivet att komma med en lösning som gör att regeringen inte behöver tillgripa tvingande lagstiftning.

Vår uppfattning är att en sådan lagstiftning riskerar att bli fyrkantig och dåligt anpassad efter olika branschers behov av betalnings- och finansieringslösningar. Tvingande lagstiftning riskerar också att bli en verkningslös åtgärd när de som har för avsikt att missbruka situationen kommer att söka sätt att kringgå reglerna.

Vi hade i första hand önskat oss en frivillig kod för betaltider med bred förankring inom näringslivet och en gemensam ambition att effektivisera transaktioner mellan företag. Det har tyvärr inte varit en framkomlig väg då en del branscher ställt sig avvisande. Men det finns en tredje lösning.

Läs debattartikeln i Dagens Industri

Då korta betaltider är en del av ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv kan man koppla betaltiderna till kraven på hållbarhetsrapportering för Sveriges 1 600 största företag. Vårt förslag innebär att dessa företag ska lämna upplysningar i årsredovisningen om faktiskt tillämpade betaltider för sina leverantörer. Genom att tydligt presentera och motivera tillämpade betaltider utifrån normen max 30 dagar skapas transparens och därigenom ett tryck på ”självsanering”.

Upplysningen om betaltider ska utvisa hur betaltiderna faktiskt tillämpas genom angivande av antal leverantörer respektive andelen inköp fördelade på olika betaltider. Alla avvikelser från normen max 30 dagar ska motiveras.

Genom att denna upplysning lämnas i förvaltningsberättelsen skapas verklig tyngd, tydlighet och synlighet. Dessutom skulle kortare betaltider även kunna användas som ett konkurrensmedel i affärer mellan företag eller mellan företag och det offentliga.

Rimliga betaltider i näringslivet där stora köpare inte utnyttjar sin dominerande ställning till att pressa leverantörer till långa betaltider och likviditetsproblem är en del av ett ansvarstagande och hållbart näringsliv.

Vår uppfattning är också att ett modernt näringsliv behöver enas om det ömsesidiga beroendet inom globala värdekedjor där ju ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. En sådan insikt om väl fungerande villkor och relationer mellan företag i näringslivet är långsiktigt avgörande för svensk konkurrenskraft.

Patrik Nilsson, näringspolitisk chef, Företagarna

Dan Brännström, generalsekreterare, FAR

Anders Ekdahl, vd, Svenskt Industriförening Sinf

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef, Almega

Anders Persson, näringspolitisk chef, Svenska Teknik & Designföretagen

Fredrik Sidahl, vd, FKG Fordonskomponentgruppen

Läs debattartikeln i Dagens Industri