Remissvar: Företagarna säger nej till vinsttak i välfärden!

Nya aktörer kommer inte heller se förutsättningar att träda in i sektorn. Det kommer helt enkelt inte vara möjligt att bedriva en stabil, kvalitativ och långsiktig verksamhet i välfärdssektorn under de förutsättningar som vinsttaksförslaget innebär. En sådan utveckling skulle leda till kännbara effekter för brukare/patienter/elever i form av kraftigt minskad valfrihet.

Vidare måste beaktas de problem och kostnadsökningar som uppstår för kommuner och landsting runt om i landet då de måste täcka upp för det bortfall som uppstår då externa aktörer tvingas lägga ned sina verksamheter. Frågan är om det över huvud taget skulle vara möjligt att hantera för offentlig sektor. De samhällsekonomiska konsekvenserna skulle bli mycket kännbara till följd av den minskade mångfalden och konkurrensen.

Dynamiken i sektorn, som skapar förutsättningar för omvandlingstryck, innovativa lösningar, ökad kvalitet och kostnadseffektivitet, skulle kraftigt urholkas. Resultatet av det föreslagna vinsttaket skulle bli ökad kostnadsutveckling för välfärden i kombination med försämrad kvalitetsutveckling.

Företagarna anser att genomtänkta kvalitetskrav och ersättningssystem samt ändamålsenlig uppföljning i stället är rätt väg att gå i det viktiga arbetet med att utveckla välfärdssektorn.

Läs Företagarnas hela remissvar här.

Här kan du läsa remissvar från andra företag och organisationer.

Företagarna har sammanfattningsvis följande synpunkter på Välfärdsutredningens förslag:  

• Företagarna anser att utredningen inte har underbyggt sina slutsatser om ett negativt samband mellan utförares vinst och den kvalitet som tillhandahålls.
• Vinsttaksförslaget kommer att få kännbara effekter för alla företag, men kommer att slå särskilt hårt mot de många små aktörerna som inte har ekonomisk kapacitet att öka sitt bokförda operativa kapital genom olika investeringar.
• Vinsttaksförslaget riskerar leda till att många små aktörer tvingas lägga ned sina verksamheter, att innovativa och kostnadseffektiva företag lämnar välfärden, nya företag aldrig startar och att konkurrenstrycket blir lägre. Detta går stick i stäv med alla visioner om mångfald, valfrihet, effektivitet och kvalitetsutveckling inom välfärdssektorn.
• Vinsttaksförslaget hämmar konkurrens, innovation och omvandling, vilket skulle vara förödande för utvecklingen av svensk välfärdssektor.
• Det finns brister i utredningens EU-rättsliga analys och dess bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten.
• Företagarna finner att utredningens konsekvensanalys innehåller stora brister och inte fångar upp de allvarliga negativa effekter som kommer uppstå för svensk välfärdssektor om förslagen genomförs.
• Utredningens bedömning att förslaget är förenligt med såväl den grundlagsskyddade näringsfriheten som Europakonventionens skydd för äganderätten kan ifrågasättas. Detta måste analyseras närmare.
• Om de privata välfärdsbolagen försvinner kommer det att slå hårt mot många kommuner och landsting, som då själva måste svara upp mot det växande välfärdsbehoven. Särskilt i landets små kommuner kommer detta att bli ytterst svårhanterat.
• För att komma till rätta med de brister som kan finnas inom välfärdssektorn finns andra vägar som inte innebär lika stora ingrepp som utredningens förslag. Dessa alternativa metoder har dock avfärdats utan någon närmare analys.
• Utredningens vinstregleringsförslag innebär en mycket omfattande administration och kontrollprocedur. Detta kommer att medföra stor administrativ börda för de fristående aktörerna inom välfärdssektorn och kommer särskilt försvåra för de mindre aktörerna.
• Företagarna anser att genomtänkta kvalitetskrav och ersättningssystem samt utvecklad uppföljning i stället är rätt väg att gå.
• Företagarna ställer sig positiva till utredningens förslag om prövning rörande insikt och lämplighet. Vad beträffar ekonomiska krav bör de utformas utifrån berört verksamhetsområde.
• Företagarna accepterar tillståndsplikt i fråga om hemtjänstverksamhet, men betonar vikten av rimliga handläggningstider för tillståndsprövningen.
• Företagarna är negativa till förslaget att införa avgifter för tillstånd och tillsyn. Det riskerar att försvåra konkurrenssituationen för mindre aktörer och inträdet av nya aktörer.
• Prövningen avseende kompetenskrav och lämplighetskrav bör omfatta alla aktörer i välfärdssystemet, även offentlig sektors egenregiverksamhet.
• Företagarna motsätter sig inte förslaget om frihet att inom ramen för de EU-rättsliga principerna organisera upphandlingsförfarandet vid upphandling av välfärdstjänster, men betonar att detta kommer krävas upphandlingskompetens på kommuner och landsting att förvalta väl. Det är viktigt med tydlighet vid annonseringen om vilken procedur som gäller.
• Företagarna avstyrker förslaget att undanta kontrakt som understiger tröskelvärdet 750 000 Euro och saknar gränsöverskridande intresse.
• Företagarna avstyrker förslaget att införa artikel 77 i LOU-direktivet, dvs. möjligheten att reservera deltagandet i ett upphandlingsförfarande avseende vissa välfärdstjänster till organisationer som bl.a. återinvesterar eventuell vinst.
• Företagarna invänder mot utredningens resonemang om att införa en möjlighet för upphandlande myndigheter att själva införa valfrihetssystem enbart för idéburna aktörer, om det inte bedöms föreligga ett gränsöverskridande intresse.
• Företagarna anser att de grundläggande principerna ska gälla fullt ut även i en ny LOV-reglering. Vi avstyrker förslaget att förvaltningslagen ska tillämpas vid handläggning av ärenden enligt nya LOV, eftersom det tar bort möjligheten att klaga på innehållet i förfrågningsunderlagen i LOV.