Ulrica DyrkeFöretagarna har fått ett lagförslag från Finansdepartementet på snabbremiss. Förslaget innebär att alla enskilda upphandlande myndigheter måste ställa vissa arbetsrättsliga villkor om det behövs. De obligatoriska villkoren avser lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension.

Det blir upp till den upphandlande myndigheten, exempelvis den enskilda kommunen, att efter samråd med arbetsmarknadens parter avgöra vilket av alla 685 centrala kollektivavtal som ska tillämpas i den specifika upphandlingen, och vilka villkor som ska gälla. Företagarna ser stora praktiska och administrativa utmaningar för både företag utan kollektivavtal och upphandlande myndigheter att hantera det föreslagna systemet.

Ofta kan det finnas flera kollektivavtal som är tillämpliga på ett och samma slags arbete. Det finns uppenbar risk för att olika upphandlande myndigheter då kommer att välja olika kollektivavtal för samma typ av arbete.

Omöjliga utmaningar

Enligt förslaget ska företag som står utanför kollektivavtal behöva uppfylla villkor enligt det specifika kollektivavtal som väljs i upphandlingen. Det innebär i praktiken omöjliga utmaningar för företag som deltar i upphandlingar hos olika upphandlande myndigheter.

– Det säger sig självt att ett företag inte kan ändra villkoren för sina anställda beroende på vilket upphandlat kontrakt som ska utföras. Ska exempelvis ett företag med anställda som jobbar några timmar i veckan i kommun X och några timmar i veckan i kommun Y ha olika arbetsvillkor för detta, funderar Företagarnas upphandlingsexpert Ulrica Dyrke.

"Det viktiga måste vara att garantera schyssta arbetsvillkor"

Förslaget tillåter att företag som är anslutna till andra tillämpliga kollektivavtal, som innehåller andra villkor, hänvisar till dem i en upphandling. Företagarna anser att en sådan hantering är rimlig och nödvändig. Av likabehandlingsskäl borde dock även företag som står utanför kollektivavtal kunna åberopa att de uppfyller arbetsvillkor i nivå med andra tillämpliga kollektivavtal.

– Det viktiga måste vara att garantera schyssta arbetsvillkor – och det gör man med en sådan modell. Eftersom alla kollektivavtal anses likvärdiga, så måste det rimligen anses tillräckligt att ha villkor som ligger i linje med något av dem – oavsett om man är ansluten till kollektivavtal eller inte, säger Ulrica Dyrke.

Diskriminerar svenska företag

Företagarna ser stora problem med förslaget om krav på försäkringar och tjänstepension. Att ställa krav på försäkringar och tjänstepension för utstationerande företag är inte förenligt med EU:s utstationeringsdirektiv. Som förslaget får förstås kommer därför de utstationerande företagen i praktiken inte behöva leva upp till de obligatoriska kraven på försäkringar och tjänstepension – till skillnad från sina svenska konkurrenter som måste uppfylla kraven.

– Detta upplägg diskriminerar i praktiken svenska företag vilket är anmärkningsvärt. I fråga om företag som står utanför kollektivavtal kommer det även bli en stor utmaning att praktiskt begränsa de olika försäkringslösningarna till att enbart gälla det specifika upphandlade kontraktet, vilket upphandlingsreglerna kräver, konstaterar Ulrica Dyrke.

Utöver detta kan nämnas att Finansdepartementets utkast innebär att kollektivavtalsnivåer ska väljas om dessa ligger högre än vad som följer av lag. Eftersom kollektivavtalen och deras innehåll inte är tillgängliga för företag som inte är anslutna blir ett sådant system dock inte förutsebart och möjligt att förhålla sig till för sådana företag.

– Det rimliga är att lagens nivåer ska gälla som norm i de fall det finns lagstiftning, det vill säga i fråga om semester och arbetstid, säger Ulrica Dyrke.

"Inte bara att teckna kollektivavtal"

60 procent av de små företagen med anställda står utanför kollektivavtal. För ett litet företag är det inte bara att teckna ett kollektivavtal. Många kollektivavtal är inte tillräckligt flexibla och moderna för att passa de minsta företagen.

"Kollektivavtal kan bli en dyrköpt lösning för ett mindre företag"

Det finns få möjligheter till företagsanpassade lokala lösningar och det är ofta krångligt och administrativt tungt att hantera kollektivavtalen. Ett kollektivavtal kan därför bli en dyrköpt lösning för ett mindre företag samtidigt som det ändå inte är anpassat till verksamhetens behov. Därför väljer många små företag bort kollektivavtal. Det betyder dock inte att de anställda har dåliga anställningsvillkor.

Vi på Företagarna ser med stor oro på Finansdepartementets upphandlingsförslag, som i praktiken kommer att ställa många små företag utan kollektivavtal inför två alternativ: Att antingen anslutna sig till kollektivavtal eller att sluta delta i offentliga upphandlingar och som underleverantörer åt företag som deltar i upphandlingar.

–Vi befarar att många små seriösa företag utan kollektivavtal kommer att välja bort den offentliga marknaden, vilket vore negativt både för konkurrensen i de offentliga inköpen och för företagande och tillväxt, kommenterar Ulrica Dyrke.

Företagarna kommer att i ett remissyttrande utveckla sina synpunkter på förslaget.