För er som vill läsa mer om Almis orimligt höga räntor till småföretagare Publicerad 15 apr. 2015 Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg i Ekot om Almis höga räntor. Många Företagare har hört av sig till oss med frågor och många har också varit upprörda över de höga räntorna. Daniel utvecklar därför här sitt resonemang om Almis räntor. Tidigare intervjuades Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg i Ekot om Almis höga räntor, ni kan höra avsnittet här. Almi har regeringens uppdrag att hjälpa småföretag med lån och rådgivning och presenterade nyligen en stark rapport för 2014 och får i dagens budget ett tillskott på 71 miljoner kronor för 2015. Men pengarna går inte till sänkta räntor för de bolag som Almi är satta att hjälpa. Almis räntor ligger enligt uppgifter till Ekot på mellan fem och nio procent och nivåerna motiveras av Almi med att de inte vill konkurrera i pris med de kommersiella bankerna. Istället hävdar Almi att de ska fungera som ett komplement till de kommersiella bankerna. Därmed liknar lånen topplån på bostadsmarknaden. Vi har för tillfället en exceptionell lågräntemiljö, med negativ reporänta och bolåneräntor på runt 2 procent. Att det statliga finansieringsstödet då ska kräva räntor på fem till nio procent för företagslån är fullständigt orimligt. Att det statliga finansieringsstödet då ska kräva räntor på fem till nio procent för företagslån är fullständigt orimligt. Regeringen har i dagarna presenterat en "näringspolitisk offensiv", som bland annat innefattar ytterligare 71 miljoner till Almi för företagsfinansiering. Almis räntenivåer gör dock att regeringens tal om en näringspolitisk offensiv och nya jobb stannar vid fromma förhoppningar. Med så höga räntor kommer helt enkelt en stor del av investeringarna inte att bli av, det är inte lönsamt att göra investeringar till så höga räntenivåer och då väljer företagen istället att fortsätta verksamheten som den är och inte göra de investeringar som gör att man kan nyanställa och expandera verksamheten. Företagarnas undersökningar, nu senast finansieringspanelen, visar tydligt att många småföretag upplever det som mycket svårt att få finansiering till verksamhet och investeringar. Almi är en central del i statens finansieringsinsatser med uppdrag att bidra till små och växande företags finansering genom olika former av lån eller kapital. Almi har ett marknadskompletterande uppdrag, vilket betyder att de inte ska konkurrera med bankerna utan istället komplettera med ytterligare finansiering i de faser då de privata aktörernas finansiering inte räcker till. Almi har ett marknadskompletterande uppdrag, vilket betyder att de inte ska konkurrera med bankerna utan komplettera med ytterligare finansiering när de privata aktörernas finansiering inte räcker till Almi motiverar nu de höga räntenivåerna bl.a. med att det är en hög risk i företagslånen och att de inte vill tränga ut den privata lånefinansieringen. Att företagslån skulle utgöra väldigt riskfyllda lån stämmer vanligtvis inte eftersom företagslån utöver säkerheter nästan alltid kräver att företagaren eller någon annan närstående går i personlig borgen. Almi bör jobba för att matcha de privata investerarnas finansiering med förmånliga lån, vilket gör det billigare för småföretagen att låna och frigör mer finansiering för investeringar. Genom att matcha den privata finansieringen sänks risken i investeringen vilket gynnar både företagen, investerarna och Almi. Det finns flera modeller för hur denna typ av saminvestering med privata investerare kan åstadkommas. USA, Portugal och Nederländerna är exempel på länder som på ett mer framgångsrikt sätt lyckas förmedla statligt finansiering till småföretagens investeringar. I dessa framgångsrika modeller blir staten långivare till de privata investerarna, snarare än att själv försöka leka företagsbank eller investmentbolag. Modellerna är också ofta asymmetriska till förmån för privata investerare. Detta betyder att staten satsar sitt kapital på att sänka risken och därmed få till stånd flera investeringar, inte för att tjäna pengar. Staten kan ju bättre en någon privat investerare bära eventuella förluster. I dessa framgångsrika modeller blir staten långivare till de privata investerarna, snarare än att själv försöka leka företagsbank eller investmentbolag Tanken är att investeringsbesluten ska tas av privata investerare och långivare, eftersom dessa har en betydligt bättre insyn i de lokala företagens verksamhet än statliga tjänstemän, och sedan kompletteras med förmånliga statlig finansiering. I vissa fall kan man till och med tänka sig räntefria lån som matchas av medfinansiering från företagarna själva eller andra privata investerare. För att regeringens satsningar på finansiering till små och växande företag verkligen ska nå ut, behöver de statliga finansieringsinsatserna och Almi fokusera mer på småföretagens behov och villkor. En rad studier har visat att de statliga finansieringsinsatserna idag inte når fram till de riktigt små och växande företagen. Studierna visar dessutom att en stor del av de statliga finansieringsanslagen inte används. En anledning är nog att kostnaden för att ta hjälp av statliga Almis lån helt enkelt är för hög. Finansiering
Nu utreds mer förutsägbara skatteregler för företag Otydliga skatteregler kan stoppa investeringar och tillväxt. Nu ska en...
Byggärenden fastnar i långa handläggningsköer Långa handläggningstider vid överklaganden av plan- och byggärenden...
Nu höjs skatten på bensin och diesel – väntar mer? Nu krävs besked om vad som händer med drivmedelspriserna i höst.
Strömsundsbron stängd för all trafik För Strömsunds småföretag riskerar en långvarig avstängning att bli...
Fler statliga flygplatser föreslås Större statligt ansvar för flygplatser kan vara motiverat, men stöd...
Göteborg bygger – Lasse på Heden går på knäna När kunderna inte hittar fram kan en byggarbetsplats bli slutet för ett...
Rätt inställning viktigare än rätt utbildning Motivation och rätt inställning väger tyngre än utbildning när...
Tydliga tecken på starkare arbetsmarknad Efter en längre period av svag arbetsmarknad syns nu flera ljuspunkter.
Väljarna vill se förbättrat företagsklimat Det finns ingen majoritet för att slopa karensavdraget, höja skatter på...
Kan EU förändra sin företagarpolitik? EU-kommissionen vill stärka Europas konkurrenskraft och minska...
Cecilias tuffa start som företagare fick en oväntad vändning Cecilia Schultz berättar om utmaningar och oväntade lösningar.
Elpriset slog rekord i södra Sverige Den tillträdande riksdagen behöver sänka elskatten för att lindra...
Inrätta en polisavdelning för brott mot företagare Brottsligheten som drabbar företagare orsakar dem kostnader som uppgår...
Pisa-undersökningen:Kunskapsraset kan bli företagens nästa kompetenskris Var tredje 15-åring klarar inte grundnivån inom matematik och...
Gör polisen tillräckligt för att lösa brott mot företagare? Gängbrottsligheten har fått omfattande politisk uppmärksamhet under den...
Leif och hans älgar utklassar storföretagen på sociala medier Gårdsjö Älgpark lyckas med älgar, humor och äkta Facebookfilmer.
Sara och Axel förverkligar drömmen om en egen vinbar Det slopade matkravet gör det möjligt att ta nästa steg med verksamheten.
Helene checkar ut från succéhotellet – och lämnar över till döttrarna Det som verkade tokigt blev en framgångssaga i Orbaden.
Nya förpackningskrav skapar huvudvärk Småföretag måste få hjälp att tillämpa EU:s nya förpackningsförordning.
Tre skattesänkningar med hög självfinansiering I en ny rapport föreslår Företagarna tre skattereformer för nästa...
Myter och sanningar om att anställa generation Z Vad är sant, vad är myt och vad behöver småföretagare veta?
Styrräntan ligger fortfarande still Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent, men fortsätter...
När AI blir kundens nya sökväg AI, relationer och expertis blir viktigare när kunder söker på nya sätt.
Bränder och torka ritar om vinkartan Klimatrelaterade risker har blivit en större affärsfråga för svenska...
Otydliga regler kan leda till kasserade produkter EU-direktivet om mer konsumentmakt skärper krav på...
2026 10 05 | kl. 12:40 ”Förhoppningsvis kan vi hålla oss borta från krig, men kriser kan alltid inträffa”