För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Möt plåtslagarna Mathias och Magnus som brinner för framtidens arbetskraft

Publicerad 15 dec 2017
När det inte finns färdigutbildade plåtslagare att få tag på men man ändå vill försöka växa som företag, vad gör man då? Mathias Mattsson och Magnus Johansson på Plåtslagarna i Ale AB har lösningen.

I Älvängen utanför Ale har PIAAB sin bas med sina 20 anställda. Hit flyttade de nyligen då företaget växte och behövde större lokaler. Vi har träffat företagets ägare Mathias och Magnus, för att få en pratstund om hur de lyckas attrahera arbetskraft till sitt företag i en bransch som överlag har mycket svårt att hitta personal. Dessutom har vi träffat Yousef, nyanländ från Syrien som anställts på företaget via Jobbsökarna. Han berättar hur hur han bytt bransch och nu jobbar med plåtslageri istället för med guldsmideri, vilket var hans tidigare yrke i Syrien.

Vad ligger bakom framgången med Piaab?

– Det är många faktorer som ligger bakom. Dels stödjer vi återväxten i vårt yrke genom vårt eget lärlingsprogram, samarbete med gymnasieskolor, Arbetsförmedlingen och flera kommuner. Dels har vi jobbat strategiskt med vårt varumärke, säger Mathias. Vi har en medveten strategi med Facebook, Instagram och LinkedIn. Vi gör nyhetsbrev varje år, något som vi vet att många tycker är onödigt och lite fånigt med det finns en tanke bakom – vi syns och finns.

Det är väl ganska ovanligt att jobba så mycket med kommunikationsarbete i ett litet hantverksföretag?

 – Vi jobbar jättemycket med kommunikationen på grund av att vi verkligen vill förmedla att vi har ett genomgående kvalitetstänk, från offert till slutbesiktning. Och många anlitar oss för att de vill ha kvaliteten vi erbjuder. När vi ska räkna ut vad det kostar att göra ett jobb så är vi noga med att sätta oss tillsammans med kunden och och räkna fram alla kostnader, så att kunden vet vad slutsumman blir. Vi tog hjälp av Connect Väst för att bygga vårt varumärke och vi tog hjälp av ett företag som gjorde en varumärkesbok, de intervjuade våra medarbetare för att ta reda på våra kärnvärden. En personalhandbok har vi också tagit fram, som visar vad vi står för, våra kärnvärden, säger Mathias.

Ni utsågs till Årets Företagare i Ale - grattis! Vad har utmärkelsen betytt för er?

– Jag märker att vi får en helt annan pondus i kommunen och i näringslivet, så det är en otroligt viktig utmärkelse som har betytt mycket för oss. Vi fick mycket uppmärksamhet, bland annat i vår branschtidning. Som företagare behöver man få en klapp på axeln, alla vill ha beröm men som företagare får man sällan det. Vi kände oss otroligt hedrade när vi på galan i Ale blev utsedda till Årets Företagare och även när vi fick komma till residenset i Göteborg, då ni utsåg regionvinnare, säger Magnus stolt.

 

Hur kom ni igång med lärlingssystemet?

– Vi har alltid tagit emot lärlingar men det kunde vara svårt att få de äldre plåtslagarna att ta sig an lärlingarna då de tyckte att det sinkade dem i arbetet. Men vi måste ju ha lärlingar för att kunna få personal, så vi tog in lärlingar i verkstaden, jag tog fram mina gamla skolböcker och de fick stå här och öva tills de var redo att följa med ut och arbeta, säger Mathias. Vi tar emot lärlingar från Lärlingsgymnasiet i Ale men har även ett eget lärlingsprogram för elever från andra kommuner.

– Vi har väldigt bra tålamod men det är många faktorer som ska stämma, de ska komma i tid på morgonen, vilket inte alla har så lätt för, säger Magnus. Alla våra lärlingar får jobb hos oss när de är färdigutbildade, förutsatt att de är duktiga, engagerade och skötsamma givetvis. Vi äldre har också mycket att lära av ungdomarna som kommer hit som lärlingar, till exempel nya tekniska hjälpmedel och hur vi når ut med våra budskap. De har också fått oss att fundera på om det går att införa mer flextid i vårt arbete, till exempel att man kan jobba mer när det är gott att vara utomhus och börja senare på dagen om man inte är en morgonmänniska. Vi har inte hittat formen för det än men det kommer säkert framöver. Samhället går åt det hållet. Ungdomarna får också lära sig mycket av den äldre generationen på företaget, som kan berätta (med egna ord, inte via sociala medier) hur saker och ting fungerade förr i tiden.

 

Berätta mer om ert engagemang inom skola-arbetsliv!

– Vårt engagemang bygger givetvis dels på att attrahera nya medarbetare men även på ett brinnande intresse för plåtslageribranschens framtid, säger Mathias. Vi var engagerade i Euroskills 2016 och nu Future Skills 2017. Många gånger har vi frågat oss själva varför vi gör det och många andra i branschen skakar på huvudet och undrar vad vi håller på med! Men man får inte titta kortsiktigt, man får tillbaka det man investerar men inte med en gång. Nu under november nyanställde vi tre personer, fullbetalda personer från andra plåtslagerier, som själva kom och knackade på dörren och ville jobba hos oss. ”Vilken häftig firma ni har, det händer grejer, ni tror på framtiden – vi vill vara med!”sa de. Med tanke på att det är en stor brist på plåtslagare, och de ofta är nöjda med sin arbetsplats, så är det väldigt häftigt att det kom tre samtidigt och knackade på dörren!

– Det gäller att lyfta blicken lite, det är inte ungdomarna vi behöver nå – det är föräldrarna.

– Det finns många ungdomar som vill bli hantverkare, som vill starta företag men det är ofta föräldrarna som bromsar, säger Mathias. Inför Euroskills pratade jag med många föräldrar och uppmanade dem att ta med sig sina barn och komma dit och så berättade jag hur jag tänker; det är inte fult att vara hantverkare, utan det är snarar ett ekonomiskt klokt val eftersom man börjar tjäna pengar direkt. När föräldrarna inser att deras ungdomar kan tjäna egna pengar och med dem ha råd att ta körkort och skaffa egen lägenhet brukar inställningen till hantverksyrket förändras. Hur många är det inte som har barnen boende hemma tills de är typ 27 år? Som nyutbildad plåtslagare får man en bra lön, utan studieskulder. De kan köpa sin första bil, de kan betala sitt körkort och lägga en kontantinsats på sin första lägenhet hyfsat snabbt. Vi försöker också få föräldrarna till våra lärlingar att komma hit och hälsa på och titta hur deras barn har det här.

Ni har anställt Yousef från Syrien, hur har den anställningsprocessen gått till?

–Jobbsökarna, som är en del av Arbetsförmedlingen, jobbar med uppsökande verksamhet och det samarbetet har fungerat väldigt bra, så genom dem har vi anställt Yousef Mahrouseh från Syrien, säger Mathias. Det är viktigt att AF har en bra förståelse för hur vårt företag fungerar, vad vi har för värderingar. 

–Vi var beredda att ta in Yousef på prov tre månader. Han kunde i princip ingen svenska innan han började hos oss, trots två år på SFI. Tre månader var för kort tid för att vi sedan skulle kunna anställa honom så det fick vi förlänga. Alla på företaget tycker om honom och är stolta över att få hjälpa till med att få honom att passa in i samhället. Han är så stolt över att jobba här, säger Magnus.

Vi var nyfikna på att höra vad Yousef tycker om att jobba som plåtslagare på Piaab och hur det är att komma som nyanländ till ett företag i Sverige.

Vad var din känsla när du fick börja jobba på Piaab och vad tycker du om plåtslagaryrket?

– Jag blev mycket glad att någon ville ge mig chansen på ett riktigt jobb. Innan fick jag bara vara på ställen där de inte brydde sig så mycket så jag fick bara göra jobb som ingen annan ville göra. Eftersom jag har jobbat som guldsmed i 25 år tyckte jag att det verkade roligt att prova plåtslageri eftersom det liknar guldsmedsyrket. Man formar ett material med sina händer. Jag trivs mycket bra på PIAAB för jag får göra riktigt jobb, tillverka och montera och alla är snälla och hjälps åt, säger Yousef.

Har du något råd att ge arbetsgivare som vill ta emot en nyanländ på sitt företag men som inte vågar ta steget?

– Man måste tänka på att det är helt annan kultur i andra länder. I Syrien  är det till exempel olika om man kommer från en stad eller från landet. Folk från landsbygden har ofta ingen utbildning utan är vana att arbeta med händerna och under oorganiserade former, medan folk från städerna har utbildning och är vana med annat arbete. Detta är djupt inrotat så det kan vara svårt att anpassa sig till det striktare sätt man jobbar på i Sverige. Man måste prata med den man vill anställa och se så att det fungerar. Vi vill göra vårt bästa, men det kanske tar lite tid innan vi anpassat oss till sättet ni jobbar på. 

Läs mer om PIAAB på deras hemsida: www.piaab.se

 


Lotta Rolandson
, Kommunikatör / projektledare
Telefon: 031-745 40 03
Mobil: 0707-75 84 90
E-post: lotta.rolandson@foretagarna.se

Fler nyheter från Företagarna