Den här veckan har jag varit näringspolitisk expert i två månader. Mina frågor handlar om företag och företagare som drabbas av brott. Trots den korta tiden jag arbetet med detta har jag redan tagit del av många berättelser om det. Problemet är inte bara att företag utsätts för brott, utan att de som drabbas ofta lämnats utan hjälp, utan rättvisa och utan upprättelse.

För varje nedlagd utredning av ett inbrott, en stöld eller ett bedrägeri mot ett företag går en gärningsperson fri. Det urholkar förtroendet i samhället och leder till att ännu en företagare börjar tveka på om rättsstaten verkligen går att lita på. Så kan vi inte ha det. 

Brottsoffer i skymundan

Jag är själv uppvuxen i en företagarfamilj. Jag vet vilket engagemang som ligger bakom ett företag. Det handlar inte bara om levebrödet, utan om stoltheten över något man byggt, ofta från grunden. Därför vet jag också hur förödande det känns när rutor krossas, varor stjäls eller anställda hotas. 

Företagaren och företaget som brottsoffer hamnar alldeles för ofta i skymundan. Ett välkommet och efterlängtat undantag är den studie som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade häromveckan. Den heter kort och gott Brott mot företag och visar att problemet är så utbrett som vi länge har pekat på: fyra av tio företag uppger i Brå-studien att de har utsatts för brott.

Brå: fyra av tio företag utsatta för brott

Sätt ljuset på företagens utsatthet

Bara det att man från offentligt håll nu för första gången särskiljer företagens brottsstatistik från den allmänna är talande. I den årliga nationella trygghetsundersökningen, NTU, som för övrigt presenterades i veckan, görs ingen sådan indelning. NTU riktar sig enbart till privatpersoner, inte företagare.

VI behöver mer fakta för att kunna sätta in rätt åtgärder och mota problemet. Tidigare i år redovisade Brå statistik över vilka typer av brott och vilka kategorier av juridiska personer, företag och andra organisationer, som har registrerats som målsägare i brottsanmälningar. När jag läste den sammanställningen tyckte jag att nyanserna och verklighetsförankringen saknades. För det är skillnad på dem som utsatts för brott och de som syns i statistiken. 

Få företag anmäler brott

Av vår rapport Brott mot företagare 2025 från i våras framgår det att 38 procent av företagarna uppger att de aldrig polisanmäler brotten – främst för att de inte ser någon poäng. I Brås studie från häromveckan svarar över hälften av de företag som utsatts för brott att de inte polisanmäler. 

Om tron på rättsstaten är så urholkad att företagare slutat anmäla – hur kan man då lita på den brottsstatistik som används för att fördela resurser? 

Trygghet är inte bara en känsla

Det är i det perspektivet det blir tydligt hur avgörande en närvarande och fungerande polis är. För trygghet är inte bara en känsla – det är en förutsättning för företagande. Ingen ska behöva väga risken för inbrott eller hot mot modet att fortsätta driva sitt företag. 

Jag vill därför se tre förändringar:

Öka den lokala närvaron och banta byråkratin. Landets företagare behöver fler poliser som faktiskt kommer när man ringer, inte stora HR- och kommunikationsavdelningar. 

Utred mängdbrotten på riktigt. Polisledningen måste prioritera mängdbrotten som förpestar vardagen för både privatpersoner och företagare. 

Gör det lättare att anmäla. Att företagare inte anmäler för att det är krångligt och tar för lång tid är ett systemhotande problem. Har man utsatts för ett brott är skadan redan nog stor, det är orimligt att man ska lägga ned ännu mer resurser bara på att anmäla.