Skatteverket hamnar ofta högt i rankingar av vilka myndigheter medborgarna har bäst intryck av. Det kan framstå som ironiskt, eftersom Skatteverket har som uppgift att ta våra pengar.

En av Skatteverkets tjänster som många uppskattar är Skatteupplysningen – att man ymnigt kan ringa och ställa frågor till tjänstemän. Utökandet av den tjänsten har också varit en medveten del av myndighetens serviceutveckling det senaste decenniet.

Men allt är inte tuta och segla när man pratar med Skatteverket i telefon. Rör det frågor som kan bli föremål för granskning, nya taxeringsbeslut eller revision är det inte vad du sagt på telefon som ligger till grund – utan vad den tjänsteman du talat med fört in i den så kallade tjänsteanteckningen från ert samtal. (Ett tips kan vara att alltid be tjänstemannen att mejla över denna anteckning, så att du kan jämföra.)

Skattetillägg för muntliga uppgifter

Regeringen har nyligen lagt fram ett förslag som gör det än mer riskabelt att prata med Skatteverket. I skattelagstiftningen finns nämligen bestämmelser om skattetillägg – en slags straffavgift, vanligen på 40 procent, som tas ut om skattebetalaren angett det som kallas för ”oriktig uppgift”; alltså att en uppgift som angetts i deklaration eller på annat sätt är felaktig eller att en uppgift som är relevant för beskattningsbeslutet har utelämnats. Juridiken kring hur detta definieras är snårig, men hittills har det bara gällt uppgifter som har lämnats skriftligt.

Nu föreslår regeringen att även muntligt lämnade uppgifter – alltså över telefon eller vid möte på skattekontoret – ska kunna ligga till grund för skattetillägg vid oriktig uppgift. Även korrekta uppgifter som uppges föreslås kunna leda till skattetillägg, om det rör moms och uppgifterna rör ett ärende där någon annan inblandad begått något bedrägligt.

Solklar överimplementering

Det EU-direktiv som ligger till grund för bestämmelserna kräver bara dessa regler om det handlar om gränsöverskridande handel i EU och att skadan handlar om undanhållen skatt på tio miljoner euro eller mer. Ändå har regeringen föreslagit att skattetillägg ska kunna påföras för alla muntligt lämnade uppgifter, oavsett summa eller skatteslag. Ett solklart fall av överimplementering (något som regeringen annars har sagt sig vilja försöka undvika).

Man kan ställa sig frågan hur det påverkar relationen mellan skattebetalare och Skatteverket när risken för straffavgifter utökas till att även gälla muntligt lämnade uppgifter. I dessa dagar har förtroendet för Skatteverket redan fått sig en törn. För närvarande pågår ett flertal brottsutredningar mot både Skatteverkets generaldirektör och höga chefer på myndigheten, gällande bland annat brott mot tystnadsplikt, dataintrång och tjänstefel. 

Förvalta förtroendet

Företagarna har länge verkat för stärkt rättssäkerhet i beskattningen. Vårt påverkansarbete har nyligen burit viss frukt; en utredning föreslog i veckan att rätten till ersättning för processkostnader när en medborgare vinner mot myndigheter i domstol ska lagfästas, och regeringen la också i dagarna fram en proposition om lättnader i regelverket om det så kallade skatterättsliga företrädaransvaret (drygt fem år efter att den statliga utredning om frågan där Företagarna var representerade presenterade sitt förslag). 

Hur rättsprocesserna mot ledningspersonerna på Skatteverket kommer att falla ut är i skrivande stund en öppen fråga. Detsamma gäller hur de kommer att påverka förtroendet för Skatteverket. Något alla synes vara överens om är att det är viktigt med högt förtroende bland medborgare och företag för den beskattande myndigheten. Då måste regeringen och den ansvariga myndigheten också agera för att leva upp till det.