Räck upp handen alla som vill fylla vardagen med värdelösa produkter och tjänster. Ingen? Självklart inte. Ändå envisas många politiker med att kritisera företag som går med vinst. En del menar till och med att det är vinstintresset som står i vägen för kvalitet och värdeskapande i samhället. Vi hör sådana tongångar om allt från veterinärer, mataffärer, friskolor och till och med från de politiker som riktar bredsidor mot hela marknadsekonomin. Det är så fel som det kan bli.

Den som läste en artikel om vinstfrågan i sin mobil för tio år sedan tittade sannolikt på en skärm som både var känsligare för repor och hade lägre upplösning, ljusstyrka och prestanda. Om ett par år vågar jag lova att enheterna kommer att vara ännu snabbare och smartare än i dag. Tittar vi bortom skärmar och prylar förväntar vi oss nog allt från bättre behandlingar i vården till energieffektivare bostäder och helt nya produkter och tjänster som vi i dag inte har en aning om. Annat blir med tiden värdelöst, förutom som nostalgi. Skriv upp det på griffeltavlan. 

Det är ingen naturlag som säger att det ska vara på det här sättet. Under största delen av mänsklighetens historia var framsteg undantag – tyvärr ofta kortvariga sådana. Än i dagens moderna och globaliserade värld brottas människor i många länder med stagnation och låg levnadsstandard, elände som vi lyckligtvis lämnat bakom oss och i historieböckerna.

Vinst skapar värde

Vad har detta med vinst att göra? En hel del faktiskt. Värde i en ekonomi skapas när våra ändliga resurser omvandlas till något som vi upplever som nyttigt: sådant som tillfredsställer behov, sparar tid, löser problem eller skapar välbefinnande. För det behöver vi ha många pusselbitar på plats. Inte minst välfungerande institutioner som stiftar och upprätthåller lagar, främjar konkurrens och motarbetar korruption. Men det räcker inte.

Värde uppstår när arbetskraft, kapital, tid och kunskap används för att förbättra, utveckla, uppfinna, producera och handla. Det är i företag som en stor del av detta värdeskapande sker. Entreprenörer och företagare tar varje dag risker när de fattar ekonomiska beslut. Ibland går det bra, ibland går det inte alls. Olika företag startas, utvecklas, växer och går omkull. Det räcker inte alltid med att ha en bra idé, kunder och ordning på siffrorna. Ibland blir konkurrensen för svår eftersom andra företag lyckas ännu bättre med att skapa värde för konsumenterna. 

Företag som ser lönsamheten dala och slutar gå med vinst lever på lånad tid om de inte lyckas anpassa sig. Därför är prismekanismen och vinstintresset helt avgörande för att inte samhällets resurser ska fastna någonstans där de inte tillför tillräckligt mycket värde. Genererar verksamheten inget ekonomiskt överskott (eller har potential att göra det) gör resurserna sannolikt bättre nytta någon annanstans. 

Stäm i bäcken

När politiker vill läxa upp livsmedelshandlare för hur de sätter priser eller menar att en viss bransch borde sluta upp med “vinstjakt” får de det att låta som att det är konsumenterna som skulle gynnas, när det i själva verket är tvärtom. Utbudet blir sämre och dyrare än det behöver vara.

Även om privata utförare i välfärdssektorn inte verkar på en fri marknad är det i grund och botten samma drivkrafter som styr verksamheten. Seriösa företag genererar inte vinst genom att strunta i de uppdrag som de ingått avtal om att utföra, utan för att de använder sina resurser effektivt.

Om vi inte stämmer i bäcken och kritiserar de som larmar om vinst som något farligt och fel riskerar vi i förlängningen att underminera marknadsekonomins legitimitet och driva fram regleringar och skatter som gör oss alla till förlorare.