Hamnstrejken visar att MBL måste förändras

På måndagen slog Arbetsdomstolen i ett interimistiskt beslut fast att Svenska Hamnarbetarförbundets stridsåtgärder i konflikten med Sveriges Hamnar är lovlig. Fackförbundet får därför fortsätta strejka. Arbetsdomstolen finner att stridsåtgärderna inte har till syfte att tränga undan det befintliga kollektivavtalet som arbetsgivarorganisationen slutit med Svenska Transportarbetareförbundet (Transport) 20 maj.

Företagarna menar att domen är ett tecken på att den balans som länge präglat det svenska arbetsmarknadssystemet mellan arbetsgivare och arbetstagare har rubbats. När kollektivavtal och fredsplikt inte längre fungerar som grundpelare i systemet är det hög tid att reformera medbestämmandelagen (MBL). 

– Trots att Transportarbetareförbundet har ett förstahandsavtal med arbetsgivaren, tillåts Hamnarbetarförbundet att vidta stridsåtgärder, vilket underminerar syftet med fredsplikten, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander. 

Fredsplikt måste respekteras

Enligt MBL råder fredsplikt när ett kollektivavtal är i kraft, vilket innebär att parterna inte får vidta stridsåtgärder. AD:s beslut i målet mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar skapar nu osäkerhet kring denna princip.

För att upprätthålla arbetsfreden och förtroendet för kollektivavtalssystemet menar Företagarna att lagstiftningen behöver tydliggöra att fredsplikt gäller fullt ut när ett giltigt kollektivavtal finns. Det ska inte gå att via stridsåtgärder få till flera kollektivavtal på samma arbetsplats riktade mot samma arbetsuppgifter.

– Det bli helt omöjligt för arbetsgivarna att tillämpa flera kollektivavtal på samma arbetsplats. Inte minst det kaotiska i att vem ska omfattas av vilket kollektivavtal. Arbetstagare kan ju byta fackförbund när de vill, andra vill inte vara med i facket och vilket avtal ska då tillämpas? säger Lise-Lotte Argulander.

Begränsa sympatiåtgärder 

Sympatiåtgärder, där en facklig organisation vidtar stridsåtgärder till stöd för en annan, är i dag tillåtna även om det finns ett gällande kollektivavtal mellan parterna. Detta kan leda till att arbetsplatser drabbas av konflikter de inte är direkt involverade i, vilket skapar osäkerhet och störningar i verksamheten. Särskilt illa är det när företagen som är utsatta för sympatiåtgärder inte kan verka fullt ut som de vill göra eller när deras kunder drabbas.

– Ta exemplet med IF Metalls stridsåtgärder mot Tesla som pågått i mer än ett år. De sympatiåtgärder som vidtagits och fortfarande tillämpas tvingar företag till att inte kunna leverera till Tesla eller utföra vissa arbeten åt Tesla, säger Lise-Lotte Argulander.

För att skydda arbetsplatser med gällande kollektivavtal anser Företagarna att sympatiåtgärder bör begränsas eller förbjudas helt när de riktas mot arbetsplatser och leder till att det utsatta företaget förlorar affärer på grund av dem.

– Det är orimligt att företag drabbas av konflikter de inte har orsakat eller är delaktiga i. Andra länder har begränsningar gällande sympatiåtgärder och om vi ska vara konkurrenskraftiga behöver MBL ändras i den riktningen, säger Lise-Lotte Argulander.

Skydd mot oproportionerliga stridsåtgärder 

Småföretag med färre än 10 anställda är särskilt sårbara för stridsåtgärder. En strejk eller blockad kan få förödande konsekvenser för deras verksamhet och överlevnad. Företagarna föreslår därför att MBL ändras så att det blir förbjudet att vidta stridsåtgärder mot mindre företag. För företag med fler än 10 anställda bör en proportionalitetsregel införas, som tydliggör när stridsåtgärder är tillåtna och rimliga.  

Det är viktigt att lagstiftningen tar hänsyn till småföretagens särskilda situation och skyddar dem från oproportionerliga och skadliga stridsåtgärder. 

– Vi uppmanar regeringen att tillsätta en utredning med syfte att förändra, förenkla och proportionalisera MBL. Det är dags att modernisera lagstiftningen för att säkerställa en rättvis och fungerande arbetsmarknad för alla. Vår hemställan till regeringen har ännu inte hörsammats men vi önskar att den gjorde det för företagens skull, säger Lise-Lotte Argulander. 

• Stärka fredsplikten när kollektivavtal finns.
• Begränsa sympatiåtgärder mot arbetsplatser med gällande avtal.
• Skydda småföretag från oproportionerliga stridsåtgärder.