Midsommarafton, Sveriges inofficiella nationaldag, är med rätta en av våra mest älskade högtider. Maten, blomsterkransarna, dansen runt midsommarstången, nattbaden, det snabbt skiftande vädret … det är en högtid som känns som en belöning för att ha genomlevt ännu en svensk vinter. Men medan vi dansar som små grodor bör vi ägna en tanke åt alla dem som jobbar hårt för att vi alla ska kunna fira den midsommar vi alla ser framför oss. 

Vem plockar jordgubbarna?

Ta jordgubben som exempel. Utan en skål jordgubbar kan vi lika gärna ställa in midsommar. De perfekta, saftiga, lätta, kalorisnåla, röda bären är alltid som godast exakt på midsommarafton. Eller färskpotatis för den delen: den lilla knölen som passar till allt som äts över långhelgen. Vilka är det som plockar våra svenska delikatesser och ser till att de hamnar på vårt bord? Vilka fiskar och paketerar sillen? Slaktar och levererar köttet till grillen? Svaret är att en stor andel är invandrad arbetskraft från länder som Thailand, Kina, Brasilien eller Turkiet. Eller något helt annat land. Människor som har rest tusentals mil för ett nytt äventyr och ny karriär. De har kanske hittat ett sammanhang, nya vänner och ny familj här på andra sidan jordklotet. Och det ska vi vara tacksamma för.

Sanningen är att många svenska företag inte skulle klara sig utan arbetskraftsinvandring. Våra medlemsföretag berättar gång på gång om hur svårigheten att hitta personal är ett av de största hindren för att kunna växa. Ändå påstår regeringen motsatsen. När migrationsminister Johan Forssell tidigare i år sa att frågan om arbetskraftsinvandring ”kommer ganska långt ner på företagens lista” fattade våra medlemmar ingenting. Tvärtom är utländsk arbetskraft snarare avgörande för många företags existens. 

Lönegolv och byråkrati

Regeringen är på gång med ett förslag om att försvåra det ytterligare genom att höja lönegolvet för utomeuropeisk arbetskraft till den svenska medianlönen 35 600 kronor. Men, alla kan inte tjäna så mycket, vilket regeringen förstår. Tyvärr tror de att lösningen är mer byråkrati.

De har låtit Migrationsverket, tillsammans med Arbetsförmedlingen, skapa ett komplicerat system med vilka yrken som eventuellt ska undantas från lönegolvet. Arbetsförmedlingen alltså, ni vet de som har historiskt svårt att förmedla jobb. De baserar sin analys på de annonser som finns i deras platsbank. Vilka använder den? Inte många av våra medlemmar i alla fall. Det finns inte en chans på jorden att den här listan kommer att täcka alla de hål som arbetskraftsinvandring fyller.

Ingen tar våra jobb

Enligt en ny rapport från Konjunkturinstitutet bidrar arbetskraftsinvandrare i genomsnitt med 50 000 kronor netto om året till statskassan. Det är pengar som går till välfärd, infrastruktur – och ett och annat kommunalt midsommarfirande. Men framför allt är det ett bevis på att dessa människor inte tar någons jobb, utan de tar jobben som svenskar inte kan eller vill göra själva. 

Så när du sätter dig vid midsommarbordet i år, tänk på människorna som gjorde firandet möjligt. På alla de arbetskraftsinvandrare som bidrar till Sveriges ekonomi, välstånd – och jordgubbar. Och var glad att vi fortfarande bor i ett land som folk vill komma och arbeta i. Det motsatta hade varit mycket sämre. Skål!