Håll avstånd till begränsningar av fri- och rättigheter
Tänk på att hålla avståndet. Visst förknippas den frasen med pandemin, då alla underställdes långtgående begränsningar och tvingande restriktioner i vardagen?
Avståndet i tid till de dagarna är inte så långt, även om de i ett annat avseende kan kännas avlägsna. Människor tenderar ju att snabbt lägga det som är jobbigt bakom sig.
Vad har vi lärt oss?
Torsdagen markerar ettårsdagen av riksdagsbeslutet om att avskaffa pandemilagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.
Vad kan vi dra för lärdomar så här ett år senare?
En lärdom av politiken under pandemiåren är att värdesätta våra fri- och rättigheter. Pandemilagen var en vanlig lag som begränsade grundlagsfästa fri- och rättigheter. En ordning som inte är godtagbar i en rättsstat annat än ytterst tillfälligt.
− Vi skrev en mängd remissyttranden och artiklar där vi avfärdade de förlängningar av restriktionerna som genomfördes utan empiriska belägg och de proportionalitetsavvägningar som krävs för att begränsa grundlagsfästa rättigheter. Stundtals var vi ganska ensamma. Men vi fick rätt, säger Patrick Krassén, policychef på Företagarna.
Pandemilagen − saknad av få, sörjd av ingen
Undantag får aldrig bli regel
Det var en enig riksdag som den 23 mars 2022 röstade ja till att häva restriktionerna. Men det satt långt inne. Moderaternas partiledning hade så sent som i december 2021 föreslagit att det i kravet på vaccinpass för sammankomster skulle "övervägas om gränsen ska sänkas till noll personer". Centerpartiet ville se förlängning av både restriktioner och krav på vaccinpass till sommaren 2022. I januari 2022 röstade alla partier i riksdagen utom Liberalerna för att förlänga pandemilagen med fyra månader. Den dåvarande L-partiledaren Nyamko Sabuni kritiserades av den dåvarande regeringens socialminister Lena Hallengren (S) för att ha "fel från början till slut" när hon ifrågasatte restriktionerna.
Kompensation uteblev
Bortsett från rättighetsinskränkningarna, var det svårt för många företag som drabbades av restriktionerna att få ekonomisk kompensation. De stödsystem som utformades innehöll gränsdragningar som gjorde att företag av olika typer föll mellan stolarna. Särskilt gällde detta korttidsstödet.
− Våra politiker borde ha lärt sig att det är viktigt att snabbt och effektivt kompensera företag vars verksamhet inskränks. Under pandemin påtalade vi gång efter annan hur stöden inte höll måttet, säger Patrick Krassén.
Den långsamma hanteringen av återföring av flaskhalsintäkter till företag som betalat extrema elkostnader visar att det alltjämt finns förbättringspotential. Ännu har inte pengarna kommit företagen till del, trots hoppfulla utfästelser i valrörelsen.
När ska företagen få tillbaka pengarna?
Utredningar att bevaka
Just nu arbetar sittande utredningar med att se över möjligheterna att i vanlig lagstiftning göra det möjligt att begränsa individuella fri- och rättigheter genom extraordinära statliga åtgärder som i dag inte är tillåtna. Bland annat utredningen om författningsberedskap inför framtida pandemier som ska slutredovisas i höst.
− Det är viktigt att dessa utredningar bevakas. Grundlagsskyddade fri- och rättigheter ska inte urholkas, i synnerhet inte i tysthet, säger Patrick Krassén.