Regeringen föreslog på onsdagen att tillfälligt slopa karensavdraget. Det är en av åtgärderna i den extra ändringsbudget som lagts fram med anledning av coronaviruset. Syftet är att personer som kan vara smittsamma ska kunna vara hemma från arbetet utan att behöva få ett ekonomiskt avbräck.

Många medlemmar i Företagarnas hör av sig till oss för att få reda på hur detta ska fungera i praktiken. Vi kan konstatera att informationen än så länge är mycket sparsam. Så här skriver Försäkringskassan på sin webbplats: ”Vi tittar nu på hur det ska genomföras när beslutet är fattat. När vi vet mer kommer det att kommuniceras.”.

Fortsätt göra karensavdrag

Företagarnas juridiska rådgivning rekommenderar företagen att fortsätta göra karensavdrag, till dess att något annat eventuellt meddelas av myndigheterns.

− Det är sagt att Försäkringskassan ska sköta utbetalningen i form av sjukpenning. Det innebär att arbetsgivaren fortsatt ska göra ett karensavdrag. Den anställde får sedan begära sjukpenning av Försäkringskassan, säger Förtagarnas socialförsäkringsexpert Erik Ageberg.

Otydlighet om karensavdrag

Företagarna anser att otydligheten om vad beslutet om slopat karensavdrag i sig är ett problem. Ett exempel på det är att vi inte vet hur regeringen vill göra med de företagare som har enskild firma och därför inte omfattas av sjuklönereglerna. De får efter en karenstid ut ersättning från systemet för statlig sjukpenning i stället. För de flesta är den karensperioden sju dagar, men den kan variera mellan en och ända upp till nittio dagar.

Sjuklönekostnaderna tynger företag

Att staten ska ta kostnaden för det slopade karensavdraget kan låta bra för den enskilde, men den stora kostnaden för företagen ligger i sjuklöneansvaret och produktionsbortfall på grund av att anställda inte arbetar.

I stället för, eller som komplement till, att slopa karensavdraget hade Företagarna velat se att staten tog ett större ansvar för företagens sjuklönekostnader. Jämte karensavdraget som är ett löneavdrag motsvarande 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning betalar arbetsgivaren sjuklön under sjukperioden som är 14 dagar. Den uppgår till 80 procent av anställningsförmånerna och betalas av arbetsgivaren.

− Sjuklöneansvaret kostar svenska företag cirka 22 miljarder kronor varje år. Vi kan räkna med att sjukdomsfallen i covid-19 på grund av coronaviruset kommer att göra att den summan stiger markant. Därför menar vi definitivt att staten måste ta ett ansvar för sjuklönekostnaderna – i synnerhet för de minsta företagen, säger Erik Ageberg.

Ökad administration

Företagarna är också kritiska till oklarheter om vad det slopade karensavdraget innebär rent administrativt. Man kan tänka sig att det kommer att krävas sjukintyg av vården eller att Försäkringskassan börjar begära in intyg av arbetsgivarna från dag ett av en sjukfrånvaro. En tredje möjlighet så klar en helt okontrollerad sjukfrånvaro, vilket inte heller vore bra.

− Företagarna oroas över risken för ökade administrativa kostnader för företagen om Försäkringskassan börjar kräva arbetsgivarintyg från första dagen en medarbetare är sjuk för att denne ska få sjukpenning. Inte heller vården skulle välkomna att utfärda intyg. Okontrollerad sjukfrånvaro å sin sida riskerar att krocka med arbetsrätten, säger Erik Ageberg.