För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Vackra ord i regeringens vårproposition – men Sveriges utmaningar inte enbart klimatrelaterade

Publicerad 11 apr 2019
I veckan överlämnade finansminister Magdalena Andersson regeringens vårändringsbudget, eller 2019 års ekonomiska vårproposition som den formellt heter, till riksdagen. Reformutrymmet var begränsat som väntat, eftersom vårändringsbudgeten endast ska vara en justering av årets statsbudget.
Daniel Wiberg är chefsekonom på Företagarna och har anlyserat regeringens budget.

Det speciella i år är dock att statens budget för 2019 drevs igenom av M+KD, inte av regeringen. Det innebär att detta är första tillfället för regeringen att ändra i budgeten och i praktiken omsätta regeringsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Positiv bild från regeringen

Bilden som målats upp är att den svenska ekonomin och de offentliga finanserna är fortsatt starka, men vi går mot en lägre tillväxttakt framöver. Enligt finansdepartements prognos beräknas BNP-tillväxten bli 1,6 procent 2019, vilket ska jämföras med finansdepartementets prognos från november som räknade med en BNP-tillväxt på 2,1 procent.

Konjunkturtoppen har passerats

Företagarnas egen konjunkturundersökning, Småföretagsbarometern, visade redan före sommaren att företagen inte levt upp till sina förväntningar från i fjol, till stor del på grund av att produktivitetskapaciteten redan är överskriden, samt svårigheterna med att hitta rätt kompetens.

Även om konjunkturen fortfarande är stark talar det mesta alltså för att toppen har passerats. Konjunkturläget kommer förändras och den svenska ekonomin kan vara på väg in i lågkonjunktur. Trots detta saknades en del konkreta insatser fär att motverka det försämrade konjunkturläget. Åtgärder som behövs för att möta Sveriges mest akuta utmaningar och som kan stärka de mindre och växande företagens konkurrenskraft och möjligheter att växa.

Framförallt saknade jag åtgärder inom tre områden.

  • Minskad regelbörda för företag. Företagarnas undersökningar visar återkommande att den samlade regelbördan är ett betydande tillväxthinder för småföretagare. Det är inte rimligt att företagens kostnader för att efterleva och administrera lagar och regler ökar med mer än en miljard kronor om året, enligt Tillväxtverkets uppskattningar. Nu krävs konkreta åtgärder för att vända utvecklingen. Företagarna och ett i stort sett enigt näringsliv står redo med en lång lista på förslag.
  • Trygghet, allt fler företagare och individer upplever otrygghet. Vi vet att brott mot företagare inte prioriteras, samtidigt som kraven på företagare att själva hantera brottslighet och stök upplevs öka. Polis och myndigheter måste få resurser och verktyg för att vända denna utveckling omgående.
  • Stoppa kompetensutvisningarna. Kompetensförsörjningen är de mindre och växande företagens största tillväxthinder, samtidigt som systemet för arbetskraftsinvandring inte fungerar. I Januariöverenskommelsen sägs att problemet med kompetensutvisningar måste lösas. Det finns ett stort behov av åtgärder och lagstiftningen måste ta avstamp i de små företagens behov och verklighet. Tyvärr ser vi ännu inga åtgärdsförslag.

Visst finns det en del smått och gott i vårpropositionen. Inte minst är det roligt att läsa att Finansministern nu talar väl om småföretag och deras betydelse för jobb och tillväxt. Näringspolitiken har helt klart fått en skjuts i rätt riktning! Men de stora positiva förändringarna under året är de skattesänkningar som Moderaternas och Kristdemokraternas budget för 2019 medförde, dvs jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt. Skattesänkningar som Företagarna har ställt sig mycket positiva till.

En annan seger för Företagarnas arbete var att RUT-avdraget tredubblas i och med budgetbeslutet för 2019. Erfarenheten visar att det kan bidra till att skapa både jobb och nya vägar in på arbetsmarknaden.

Levande Sverige kräver transporter

En mindre positiv förändring för alla företagare runt om i landet är att regeringen nu återinför flygskatten. Visst är initiativet berömvärt. Men någon grön skatteväxling är det inte frågan om. Det föreslås inga skattelättnader som gör det möjligt att ställa om till alternativa färdsätt eller miljövänligare verksamhet.

Flygresor är inte bara charterresor, det är ett nödvändigt och effektivt transportmedel för företag i hela landet. Företag utanför storstäderna är ofta direkt beroende av flyget för att snabbt kunna möta kunder och leverantörer och knyta affärsförbindelser i en allt snabbare och allt mer globaliserad värld. Att det svenska järnvägssystemet utgör ett högst bristfälligt komplement, vet alla som själva fastnat i de regelbundet återkommande tågförseningarna etc.

Företagen i västra och norra Sverige drabbas särskilt för där finns ofta inga andra alternativ än att ta flyget. Inte minst norrlänningen och statsministern Stefan Löfven borde påminna sig om detta.

Daniel Wiberg, ekon. dr. och chefsekonom på Företagarna.

Fler nyheter från Företagarna