headphones newspaper video-player

Platt skatt – attraktiv skattemodell

20 jun 2019
Ta itu med de höga marginalskatterna på arbete – genom en reform för platt skatt, skriver Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.

Sverige sticker i dag ut genom markant höga marginalskatter på arbete. I skattesystemet generellt har Sverige närmat sig omvärlden de senaste decennierna, genom till exempel sänkt bolagsskatt och sänkt skattetryck på totalen. Nästa steg bör därför vara att på allvar ta itu med de höga marginalskatterna på arbete – genom en reform för platt skatt.

Omkring 1,4 miljoner löntagare betalar statlig inkomstskatt. Av dessa betalar cirka 440 000 också värnskatt, alltså det översta steget i den progressiva inkomstbeskattningen. För en löntagare som betalar kommunalskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt, om arbetsgivaravgifterna och momsen på konsumtion också beaktas, försvinner 75 kronor av en hundralapp i löneökning i skatt. Även utan att räkna med momsen ligger Sverige högst i OECD, med en marginalskatt på 70 procent. OECD-snittet är 48 procent, och viktiga konkurrentländer som Tyskland (56 procent) och Nederländerna (52 procent) ligger betydligt lägre.

Krångliga och svårförutsägbara system

De höga marginalskatterna hämmar utbildning, arbete, företagande och konkurrenskraft. Dessutom innebär de en ej önskvärd spänning i skattesystemet, mellan inkomster av arbete (progressivt beskattade) och inkomster av kapital (proportionerligt beskattade). Denna spänning har ett flertal regeringar försökt komma åt genom lagändringar, som mest lett till att göra skattesystemet än mer krångligt. 3:12-reglerna för fåmansföretagare och skattereglerna för personaloptioner är två exempel på krångliga och svårförutsägbara system, som skulle kunna förenklas betydligt om spänningen minskades.

I boken Platt skatt – skattemodell för en global kunskapsera, som Företagarna nyligen har publicerat, beskriver vi fördelarna med att avskaffa den statliga inkomstskatten – helt. Det skulle innebära en ”platt” skatt på arbetsinkomster, över ett grundavdrag. Ett första steg mot plattare skatt har aviserats, genom avskaffandet av värnskatten den 1 januari 2020, i enlighet med överenskommelsen mellan S, MP, C och L. Det räcker emellertid inte att avskaffa värnskatten.

Beställ ditt exemplar – utan kostnad – av boken Platt skatt – skattemodell för en global kunskapsera.

Fördelar med platt skatt

Några av de fördelar vi ser för jobb, tillväxt, konkurrenskraft och skattesystemets transparens som en platt skatt på arbete skulle ge är:

  • Det lönar sig bättre för välutbildade personer att arbeta mer. Att vi idag subventionerar anskaffandet av högre utbildning, men sedan straffbeskattar användandet av den med OECD:s högsta marginalskatter, är bakvänd politik.
  • Underlätta privat sparande och företagande. En finansiell buffert är viktigt för människors trygghet – och ett ökat privat sparande skulle underlätta för nystartade företag att hitta kapital.
  • Minskad spänning mellan beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster. Genom en platt skatt på arbetsinkomster blir skillnaden mot kapitalinkomster marginell – och incitamentet för skatteplanering försvinner.
  • Stärkt internationell konkurrenskraft. Avskaffad statlig inkomstskatt skulle innebära att högsta marginalskatt med moms inräknat skulle bli omkring 60 procent. Det skulle föra Sverige närmare genomsnittet i omvärlden, och öka svenska företags möjlighet att locka de främsta talangerna, som ofta väger in individbeskattningen vid val av destination.
  • Skattesystemet blir enklare. Behovet av speciallösningar i beskattningen för sådant som incitamentsprogram och utländska experter skulle minska påtagligt. Domstolsprocesser för att avgöra om otillåten ”inkomstomvandling” förelegat kommer att bli färre.

Hög självfinansieringsgrad

Den statliga inkomstskatten och värnskatten drog 2018 in cirka 60 miljarder kronor till statskassan. Det är knappt tre procent av statens totala skatteintäkter. Vid ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle det inte uppstå ett ”hål” på 60 miljarder; många av dessa kronor skulle komma tillbaka till staten genom andra skatter (moms på konsumtion, kapitalskatt på räntor, med mera). Därtill skulle ett ökat arbetsutbud medföra ökade skatteintäkter genom kommunalskatt, arbetsgivaravgifter och moms, samt minskade kostnader genom viss minskning av transfereringar. Nationalekonomer har de senaste åren beräknat självfinansieringsgraden av avskaffad statlig inkomstskatt till mellan 60 och 130 procent. Skattebortfallet kan alltså, på några års sikt, bedömas bli relativt litet.

Ibland anförs att progressiv skatt på inkomster är motiverat av rättviseskäl. Men varför är det mer rättvist att olika personer betalar olika skattesats på samma inkomst? Med platt skatt på arbete betalar fortfarande den som tjänar mer en större summa i skatt – samtidigt som staten behandlar medborgare mer jämlikt, vilket är ett fundamentalt kriterium för rättvisa.

Platt skatt skulle inte heller innebära slutet för den svenska välfärdsstaten. Sverige skulle förbli ett land med stor omfördelning och långtgående ambitioner för välfärden även utan en progressiv skatt – men med förstärkning av en rad andra goda värden.

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD