headphones newspaper video-player
Corona - råd och stöd till företag
Hur fungerar VR-metoder för smart rekrytering i praktiken? Günther Mårder testar, guidad av Ali Khalil. Foto: Samuel Unéus.

VR-verktyg matchar missade talanger

Med hjälp av VR-miljöer kan jobbsökande demonstrera sina kunskaper ner på detaljnivå. Andra får en virtuell introduktion som gör att de kan sitt jobb innan de ens börjat. Günther Mårder möter Ali Khalil, vd för Miljonbemanning som vet hur talanger utan rätt examen fångas upp.

I tunnelbanestationen i Alby i Södra Stockholm ligger kontoret för Miljonbemanning som grundats av de tre vännerna Ali Khalil, Shafik Muwanga och Saleh Karrani. Symboliskt nära den dagliga strömmen av pendlare. Trions nytänk och envisa arbete ger i snitt 4,4 nya, förmedlade jobb per dag i ett område där ungdomsarbetslösheten är näst högst i Sverige, på 34 procent.

Günther Mårder studerar en röd tidslinje på väggen i ett av konferensrummen där Miljonbemannings historia visas upp. I en inglasad box finns också en hamburgerkartong, vilket snart ska få sin förklaring.

Vilka är ni och varför tar ni steget att starta bolaget? undrar Günther Mårder och pekar vid tidslinjens start 2012.

– Vi är tre vänner som precis gått ut gymnasiet där och söker in till varsin högskoleutbildning som lärare, VVSingenjör och socionom. Men vi bestämmer oss under sommaren, vi vill stå på egna ben. Vi sitter på en hamburgerrestaurang mitt i natten och skissar upp en hel koncern på en hamburgerkartong medan andra är på väg hem från fester. Vi googlar oss in på Bolagsverkets hemsida och registrerar företaget, berättar Ali Khalil medan Shafik Muwanga är hemma med sitt nyfödda barn och Saleh Karrani är i Göteborg för att bygga upp företagets snabbväxande verksamhet där.

Hur såg er verksamhetsbeskrivning ut, på den där hamburger- kartongen? frågar Günther Mårder.

– Det var spretigt. Kärnan var att skapa arbetstillfällen. Vi hade tre spår: att klippa gräs och skotta snö – den typen av jobb – att erbjuda catering samt att skapa hemsidor och appar. Vi såg en massa talang, driv och kompentens som rann ut i sanden. Vi ville vara en brygga och matcha ut människor, berättar Ali Khalil som målar upp en trög start.

”Vi lånade verkstäder nattetid, köpte skrotbilar och bjöd in jobbsökande att utföra ett kamremsbyte. Det blev till filmade arbetsprov för en rad duktiga mekaniker som annars hade missats.”

Flera gånger under de två första åren bestämmer de sig för att lägga ner men ändrar sig i sista minuten. Genombrottet kommer under en nattfotbollsturnering för ungdomar som trion arrangerar.

– En av huvudsponsorerna är på besök. ”Vi är duktiga på att fånga upp unga talanger härifrån”, passar vi på att berätta. Killen visar sig vara ägare av Mathem som växer rejält och behöver personal. Han sätter ihop ett mejl till sin lagerchef: ”du borde träffa de här killarna”. En vecka senare har vi köpt varsin kostym och är på mötet.

Mathems lagerchef går med på att hyra in två personer. Men redan nästa dag, en fredag, ringer lagerchefen upp och vill ändra i beställningen. Han behöver snarare 28 personer till måndag morgon, klockan 05.00.

– Inga problem, säger vi och ringer allt och alla vi känner. De sista anställningsavtalen skriver vi i bagageluckan till bilen på Mathems parkering klockan tio i fem på morgonen.

Visste ni hur avtalen skulle se ut? frågar Günther Mårder.

– Det tog oss en halv timme bara att skriva första raden i offerten, vi googlade fram mallar för att sy ihop det. Det var mycket learning by doing. Men kunden var nöjd och under de första tio månaderna beställde de tjänster för drygt fyra miljoner kronor av oss.

Det är vanligt att felprissätta sig i början. Hur gick det för er?

– Vi lyckades få veta vad andra leverantörer tog. Det var en himla tur, annars hade vi säkert lagt oss för lågt, konstaterar Ali Khalil.

Han tillägger att de dock lärt sig just den läxan i ett tidigare uppdrag för Sida. Myndigheten samarbetade med Botkyrka kommun för att få personer att starta företag i utvecklingsländer. På två år hade projektet bara fått in sju ansökningar.

– När vi fick höra det ordnade vi ett informationsmöte i Alby. Vi fick dit 97 personer med färdiga affärsplaner och budgetar. Flera av bolagen startades och finns kvar i dag, bland annat en solcellspark i Nigeria och ett behandlingshem i Malaysia. Den gången skickade vi en offert på 20 000 kronor inklusive moms. Galet billigt och en lärdom i prissättning.

Konkurrensen i bemanningsbranschen är hård men Miljonbemanning har hittat sin nisch. I fjol hade företaget en omsättning på uppemot 13 miljoner. I år räknar de med att omsätta 18 miljoner. I Göteborg, där företaget just öppnat ett nytt kontor, växer verksamheten snabbt tack vare ett stort avtal med Göteborgs Spårvägar.

– De hyr in trafikinformatörer, bantekniker och förare till personal i en skyltverkstad, med mera. Det drog igång i april 2019 och vi trodde att det skulle omsätta drygt en halv miljon kronor per år, men det växte snabbt till en beställning på två miljoner kronor.

Hur ser er affär ut i dag?

– Cirka 80 procent av omsättningen är bemanning. Coachning står för 15 procent. Vi jobbar också med ett innovativt utvecklingsspår där vi använder oss av VR-teknik för utbildning, matchning och validering av kompetens.

Kan du ge ett exempel?

– Familjebostäder saknar till exempel tekniker till undercentraler. Det finns duktiga personer men utan rätt formell examen. Vi filmar då en undercentral med en rad felaktiga inställningar. Sökande går runt i den virtuella världen och pekar ut brister, exempelvis för hög oljenivå eller en ventil som behöver justeras. Det blir ett nytt sätt att visa vad de kan.

Utvecklar ni metoden ihop med kunder?

– Ja, vi har fått 1,5 miljoner kronor av Tillväxtverket. Vi har ett team på tre personer som tittar på fler användningsområden. Hela idén började med ett uppdrag från Mekonomen som behövde personal. Vi bad att få låna verkstäder nattetid, köpte skrotbilar och bjöd in jobbsökande att utföra kamremsbyte. Det blev till filmade arbetsprov för en rad duktiga mekaniker som annars hade missats. Nästa steg blev VR-lösningarna.

Ni får också bättre matchning med tekniken?

– Ja, vi har filmat hos lagerkunder. Sökande tar på sig VR-glasögon hos oss och lär känna miljön. Vissa gillar det, andra avskräcks och vi får en bättre matchning. Personer kommer dit förberedda och uppskattas extra. Det spar tid för en operativ chef med nya som hittar på egen hand från start.

Hur kan rekryteringsmarknaden breddas när det gäller språkkrav?

– Vi ber ibland att få skugga en medarbetare under en dag inför en rekrytering. Ofta inser vi då att svenska språket inte behövs i arbetet, bara i fikarummet. Det har fått arbetsgivare att våga tumma på kravet och godta engelska. Rekryteringsbasen växte direkt till hundratals tänkbara kandidater.

Enligt jämförelser är Sverige och Holland är sämst i Europa på att skapa lika förutsättningar för inrikes- och utrikesfödda. Vad kan näringsliv och politiker göra för att lösa det?

– Allt fokus har varit på den arbetssökande. Vi behöver byta perspektiv. Vi vet att små och medelstora företag anställer flest. Varför inte ge Tillväxtverket i uppdrag att jobba med dem? Det kunde finnas ett slags projektår, ett stöd för att jobba med organisationens arbetsbeskrivningar, språkkrav och så vidare. Så anställs en–två personer i slutet. Ett sådant omvänt fokus kan få mycket att hända, istället för att ”evighetscoacha” arbetssökande.

Systemet med bidrag – hur funkar det?

– Många av dem vi förmedlar jobb för har rätt till stöd i många olika former, men vi använder det inte eftersom handläggningstiden är för lång. Det handlar om veckor i bästa fall. Personerna skulle bli av med sina uppdrag. Så vi kör hellre utan. Många arbetsgivare har tyvärr gett upp om stöden – det är definitionen av illa.

Hur kan systemet bli bättre?

– Våga lägg en del av Arbetsförmedlingens myndighetsansvar på vissa omställningsföretag som är upphandlade och ska ersätta matchningen hos Arbetsförmedlingen. De är redan betrodda att coacha och stötta. Kan de även få bevilja bidragsärenden eller åtminstone få fatta preliminära beslut tills myndigheten hunnit svara? Det vore en enorm effektivisering.

Vad ser du för Miljonbemannings del framöver?

– Det finns stora behov av duktiga, kompetenta medarbetare samtidigt som vi har skyhög arbetslöshet i många områden. Vi sitter i ett av dem. Alby har Sveriges nästa högsta ungdomsarbetslöshet, nästan 34 procent. Det finns så mycket potential att ta vara på. Vi behöver jobba innovativt med dem som står långt från arbetsmarknaden och matcha ut dem samtidigt som vi måste fortsätta att headhunta akademikerna som har ”fel jobb”.

Ali Khalil berättar om en ingenjör med 5,5 års utbildning i farkostteknik från KTH som efter sin examen jobbade som restaurangbiträde tills Miljonbemanning matchade ut henne. – I dag utvecklar hon satelliter. Hur många sådana talanger finns det inte? Jag får ont i magen av det. Samtidigt vet jag att det vi gör behövs. Många vi möter diskrimineras inte utifrån sitt namn, utan snarare var de bor. Många vågar inte satsa på dem, trots att de har språket och utbildning. Begreppet postkoddiskriminering växer fram. Det är något nytt att tackla.

Fakta om mötet


Mitt möte: Ali Khalil, medgrundare och vd, Miljonbemanning.

Därför bokade jag mötet: Det är otroligt spännande med en aktör som ger sig in på ett område där andra säger ”det går inte”. Miljonbemanning ger personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden möjligheten att visa upp sig, utan att tumma på det affärsmässiga. Det är hållbart företagande på riktigt.
Plats: Alby, Botkyrka.


Text: Malin Sund.

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap